Tag Archives: Kyrkan

Etablissemanget

De institutioner som har makt och tolkningsföreträde i världen beskrivs överlag som bristfälliga. Makthavare borde istället vara ”visa människor”. Media går i många fall etablissemangets ärenden och väljer att tiga om sådant som kunde vara obekvämt, till exempel tecken eller rentav bevis på att jorden besöks av individer från andra planeter. Det finns ett alltför stort fokus på pengar i världen. Kritik riktas emot personer som tjänar på den ekonomiska krisen. Sjukvården uppfattas som hiearkisk, konservativ och alltför inriktad på sjukdomar och somatik. Denna borde istället ha en helhetssyn och arbeta förebyggande. En respondent menar att det borde heta ”friskhus” istället för sjukhus. Akademin beskrivs som en död värld. Psykologer och terapeuter är sällan experter på det område där de anses för att vara det. Ett par respondenter uttrycker dock tacksamhet för den hjälp de fått via gängse psykoterapi, även om också de framhåller att de vanliga terapeuterna skulle behöva komplettera sin förståelse med det nyandliga perspektivet.

I synnerhet riktas kritik mot naturvetenskapen och kyrkan. Dessa beskrivs som föråldrade paradigm. Det naturvetenskapliga paradigmet är ateistiskt och materialistiskt. Det är begränsat och behöver utvidgas, snarare än ersättas, med de perspektiv som den nya andligheten representerar. Kristendomen har haft en mission att fylla under en period när människor inte hade någon förmåga att ta till sig mer avancerade svar på de stora frågorna. Nya upptäckter, inom exempelvis kvantfysik, har dock gjort gamla förklaringar otillräckliga och många frågor pockar på andra svar, detta inom såväl vetenskapen som religionen.

Respondenterna visar ett stort intresse för teologiska frågor. Från kristet håll hävdas det till exempel att guds vägar är outrannsakliga, vilket ur ett nyandligt perspektiv inte är korrekt. Vissa av kyrkans uppfattningar, i synnerhet föreställningen att Kristus död på korset skulle kunna befria oss från skuld, avvisas med förnuftsargument. Kyrkans uppfattning om synd och skuld är i grunden ett missförstånd: ”Skippa det här med synd och förlåtelse och skräp, och så faktiskt prata om livet och kärlek, och vart vi ska ta vägen och vad vi ska tänka på”, säger en intervjuperson. Sammantaget går kritiken emot kyrkans lära ut på att denna är förenklad, snäv och trång. Religionen har genom historien varit grunden för många krig, diktaturer och annat som förtryckt människor, vilket visar att religionen även är ett potentiellt mycket farligt fenomen. Att börja intressera sig för den nyandliga världsbilden liknas vid att ”komma ut ur boxen”. En av respondenterna beskriver sig själv som mycket religiös, men säger att hon aldrig har känt sig hemma i kyrkan.

Bibeln har förvanskats genom historien. Framför allt är det den katolska kyrkan som bär skulden för detta. Motivet har varit att man velat slå vakt om sin egen makt och exempelvis förbehålla sig rätten att utfärda avlatsbrev. Ett annat orsak har varit att maktens män inom kyrkan önskat behålla en patriarkal ordning. En respondent menar att vad som står i bibeln kan ha varit tillrättalagt eller anpassat redan från början: ”Ja och den har ju haft sin funktion. Hur skulle Jesus ha gjort för den tidens människor. De hade ju inte våra begrepp som vi har idag så där, så religionen har ju varit tillrättalagd för dem som omfattat den”. Det finns andra evangelier, även ett skrivet av en kvinna, vilka har förtigits. Thomasevangeliet hittades redan på 1940-talet, men gömdes undan av katolska kyrkan i fyrtio år. Vad som är så obekvämt med detta senare evangelium är att det inte sägs någonting om synd i det. I Thomasevangeliet ligger fokus istället på kärlek.

Flertalet respondenter kommer även in på aspekter av de gamla paradigmen, i synnerhet vetenskapen, som intresserar dem. Steven Hawkins nämns med uppskattning, så även Albert Einstein. Om Einstein framhålls det att han var troende. ”Gud skapar genom vetenskapen”, säger en av respondenterna och menar att den nya andligheten skulle ha mycket att tjäna på att öppna upp för och ta intryck av vetenskapen. Positiva saker med kyrkan som lyfts fram är till exempel musiken och stillheten. Själva kyrkorummet beskrivs som en oas, vacker och fridfull. I en församling kan man också få uppleva gemenskap. Kyrkan har alltjämt en viktig funktion att fylla i samhället. Ett exempel på detta är hur denna kan samla människor efter en stor olycka eller katastrof. Kyrkan är trots allt ett bra forum och en institution som människor behöver. Det finns även bra präster vilka tänker själva.

Bibeln är eller kan ha varit en inspirationskälla för respondenterna. Flera berättar att de under någon period läst denna med behållning, i synnerhet Nya testamentet. En av respondenterna påverkades under sin konfirmation framför allt av evangelierna. Dock tyckte han redan då att dessa behandlades på ett ytligt sätt i undervisningen. Kyrkan har också förändrats över tid, menar en respondent. Den har behövt att ge upp sina absoluta anspråk, att bibeln skulle vara Guds ord, detta för att kyrkan skulle kunna få ”vara med i den intellektuella leken”. Att leva i ett land som är så pass sekulariserat som Sverige ses som något positivt.

Den detronisering som sker av såväl föräldrar som tidigare generationer går igen i synen på etablissemanget. Nyandligheten förkastar både vetenskapen och religionen som ”veihcles of truth” och hävdar istället att individen behöver lyssna på sitt inre, skriver Houtman och Aupers (2007). Men förhållandet tycks vara ambivalent. ”Vetenskapsmännen får fungera som både slagpåsar och hjältar, allt efter de esoteriska lärornas behov”, skriver Hammer (2000, s. 11). Ambivalensen kommer till uttryck även i den nyandliga terminologin. Många ord och begrepp som förekommer i intervjusvaren har en rationell eller vetenskaplig klang, exempelvis: Lagar, principer (som i ”den dräpande principen”), arbetshypoteser, frekvenser, geometri, skalor, system, energier, ljus, perspektiv, atomer, facit, logik, synkroniciteter, talangkärnor, fraktaler, hologram, dimensioner, kemi (”tankarnas kemi”) och resonanser.

I litteraturen beskrivs detta av allt att döma hatkärleksfulla förhållande till naturvetenskapen och kyrkan som ”scientism” (Hammer, 2000, s. 15) respektive ”religism”. Wikström (1998) skriver om hur kyrkan, fastän ofullkomlig och rigid, ändå stått upp för något. Människor har kunnat ”ta spjärn mot en religiös idékärna i sitt tvivel eller i sitt avståndstagande” (s. 38). Kanske att respondenternas ambivalens kan förstås som en önskan att få vara med, men inte riktigt veta hur detta ska gå till? Att erkänna dessa institutioner, till exempel naturvetenskapen, skulle rimligen också ställa krav på underordning, då forskarna redan har arbetat med dessa saker i hundratals år.

Vitz (1977) skriver att den nya andligheten ”knows no laws at all, since laws imply a law-giver” (Kindle location 2218). Förutom att begrepp lånats från såväl vetenskap som religion, så används vissa allmänna ord också med en ny och delvis avvikande innebörd, exempelvis: ondska, godhet, mörker, Gud, kärlek, rättvisa, med flera och det går kanske att hävda att också språket utgör en överordnad värdslig struktur som intervjupersonerna har ett laddat eller ambivalent förhållande till.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Etablissemanget

Filed under 13-Vertikala realiteter