Tag Archives: Gud

Psykologisk forskning

Granqvist och Hagekull (2001) kunde visa att det fanns en stor samsyn kring de påståenden de presenterat. Det vill säga en gemensam världsåskådning. Delade anhängarna något mer utöver vissa intressen och en samling föreställningar om hur tillvaron fungerade?

I samma studie (Granqvist & Hagekull, 2001) kombinerades ovanstående enkät med en undersökning som utgick från anknytningsteori. Forskarna ville se om personer som var positiva till new age även utmärkte sig i fråga om så kallade anknytningsmönster. Hypotesen var att testpersonerna skulle uppvisa en högre grad av så kallad ”osäker anknytning”, vilket indikerar att individen upplevt de tidiga, nära relationerna i livet som otrygga. Resultatet av denna del av studien gav också den ett positivt resultat. Personer som fått höga poäng på NAOS-skalan utmärkte sig för ett sådant ”osäkert” anknytningsmönster. Vid jämförelser (Granqvist, Ivarsson, Broberg & Hagekull, 2007) med personer som haft en traditionell religiös tro har dessa snarare uppvisat en ”trygg” anknytning. På gruppnivå tycks det alltså finnas något som förenar nyandligt intresserade även på ett djupare plan. I den senare undersökningen bedömdes de med höga poäng på NAOS ha upplevt mer av sådant som avvisande och rollförvirring (role reversals) under uppväxten än de som fått låga poäng.

Gruppen nyandliga har även undersökts med olika kognitiva test och personlighetstest. Exempelvis har forskarna undersökt sådant som tendens till magiskt tänkande, tunnväggighet och cognitive loseness (Farias, Claridge & Lalljee, 2005). Även här har personer med ett nyandligt intresse uppvisat en gemensam och avvikande profil i jämförelse med kontrollgrupperna (ofta traditionellt religiösa och icke-religiösa). Samtliga dessa variabler handlar på ett eller annat vis om en förhöjd känslighet eller associativ/perceptuell rörlighet. I en undersökning av Farias och Lalljee (2006, refererat i Farias & Granqvist, 2007) ombads testdeltagarna kommentera några historier med alldagliga händelser utifrån frågan: ”Hur skulle du tolka den här situationen?” Berättelserna kunde exempelvis beskriva ett möte med en person som kändes mycket bekant. Istället för att föreslå att det var någon som testpersonen kanske stött på i affären någon dag, eller ens att ”Gud ville att vi skulle mötas”, så förklarade personer med en nyandlig orientering ofta situationer som denna med hjälp av paranormala eller övernaturliga argument: ”Våra själar har förmodligen träffats förut”, eller ”Vi har samma energier som gör att vi känner oss dragna till varandra”. I ett experiment av Farias et al. (2005) fick testpersonerna sitta framför en dataskärm i ett svagt upplyst rum. På skärmen projicerades 100 punkter vilka växlade i hög hastighet på ett slumpvist sätt under tio minuter. Instruktionen löd att motiv skulle komma att varvas med slumpvisa bilder och att testpersonerna skulle säga till när det kom något som gick att känna igen. Nyandligt orienterade såg signifikant fler motiv (exempelvis djurmotiv, dansande människor och änglar) än de andra grupperna. Personer med en traditionell religiös orientering såg inte mer än genomsnittet.

Personer med ett nyandligt intresse förenas således inte enbart av vissa tankar eller relationsmönster men de tycks även dela en kognitiv läggning som gör att de söker meningsfulla kopplingar mellan till synes avlägsna och orelaterade saker och händelser Farias och Granqvist (2007) menar att denna psykologiska tendens också ligger bakom att dessa individer byter grupper och aktiviteter ofta utan att knyta nära band, till skillnad mot personer med en traditionell religiös tro som oftare finner sig till rätta i en församling. I en annan undersökning (Farias & Lalljee, 2005) blev slutsatsen att individer med en nyandlig läggning kännetecknas av något som forskarna valde att kalla ”holistisk individualism”. Detta står för en kombination av två tendenser som annars inte brukar förekomma hos en och samma person, närmare bestämt en individualistisk orientering, som handlar om självförverkligande och att sträva mot sina egna mål, snarare än som del av en grupp, samtidigt som personen uttrycker universalistiska ideal om solidaritet, jämlikhet, att inte vilja konkurrera, utan rentav vilja gå upp i en större enhet. Därtill hade de nyandliga testpersonerna ett säreget sätt att beskriva sig själva. På frågan ”Vem är jag?” angav de synnerligen abstrakta svar. Individer med en kollektivistisk orientering brukar, ombedda att beskriva sig själva, göra detta med omdömen som på ett konkret vis anknyter till deras sociala verklighet (exempelvis ”Jag är dotter” eller ”jag är bagare”), medan de med en mer individualistisk orientering använder jämförelsevis mer abstrakta omdömen om sig själva (till exempel ”Jag är gladlynt). De nyandligt intresserade beskrev sig själva med uttryck som ”jag är en bro”, ”jag är förenad” eller ”jag är en illusion”.

Den nya andligheten skiljer sig från traditionell religion också genom att den ofta saknar en personlig Gud med vilken individen kan ha en relation, samt söka tröst och förståelse hos när det behövs (Granqvist, 2014). Personer med en trygg anknytning övertar i högre grad sina föräldrars religion och de för då över sina goda erfarenheter på gudsbilden. Även om dessa individer väljer en annan religion än föräldrarna så tenderar de att finna en kärleksfull Gud där. Personer som anammar en nyandlig världsåskådning, med en opersonlig eller frånvarande gudom, antas även de påverkas av sina tidigaste erfarenheter. Granqvist (2014) betonar hur Gud används som ett symboliskt anknytningsobjekt av den med säker anknytning på ett vis som ligger djupare än att bara vara en medveten föreställning. I subliminala experiment har det gått att påvisa att dessa individer har tillgång till en ”trygg hamn” inom sig som de automatiskt söker stöd hos i en stressfull situation.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Psykologisk forskning

Filed under 01-Uppsats, 03-Psykologisk forskning

Avslutande diskussion

Överlag så förefaller respondenterna att underkänna samtliga de existentiella villkoren. När Freud (1927/2008) granskade sin tids religion kom han fram till ett liknande resultat men frågan är om inte hans iakttagelser i ännu högre grad är träffande för den moderna andligheten. Denna har påtagliga likheter med ett barns tänkande och fantiserande. Något tillspetsat går det att hävda att om någon föresatte sig att konstruera en teologi som i största möjliga mån kunde låta det lilla barnets upplevelsevärld att få förbli intakt så skulle denna förmodligen i hög grad likna det nyandliga tankesystemet.

Betyder detta att bilden av hur världen fungerar som framkommer i intervjuerna är oriktig? Nej, det gör det inte. Betyder det att vuxna individer vilka omfattar denna världsåskådning per definition fungerar eller mår sämre? Nej, det behöver det inte göra. Den individuella variationen är förmodligen stor. Allport och Ross (1967) skriver: ”To know that a person is in some sense ’religious’ is not as important as to know the role religion plays in the economy of his life” (s. 442). Dock finns det några saker eller teman som framkommer i intervjuerna som är värda att dröja vid.

Hammer (1998) påpekar en intressant detalj med minnen av tidigare liv, som kan ha relevans:

[J]ust i reinkarnationsterapin finns det en intressant anomali. New Age brukar med viss rätt utmålas som en rosenskimrande vision där ingen radikal ondska verkar existera. Med lite positivt tänkande och en tilltro till att kosmos vill oss väl, kommer allting att ordna sig. Det är därför särskilt slående att så många upplevelser under regression är utomordentligt våldsamma. Här finns det psykiska reservat där man ohämmat kan leva ut allt det nattsvarta i sitt inre (Hammer, 1998, s. 81).

Hammers iakttagelse tycks bekräftas i föreliggande studie. De minnen av tidigare liv som respondenterna delar med sig av är många gånger mycket våldsamma och konfliktfyllda. Utifrån intervjuerna går det att peka även på ett par andra områden där detta ”nattsvarta” eventuellt kommer till uttryck. Det är dels i skepsisen mot etablissemanget, som stundtals får drag av konspirationsteori, dels i synen på vad en stor del av mänskligheten behöver få uppleva av lidande för att komma ifatt. Här finns en tydlig in- och utgruppsdiskurs som handlar om att personer med den nyandliga förståelsen utgör en förtrupp eller elit. Eventuellt att individens barndom och ungdom också målas i något för mörka färger, vilket i så fall bekräftar Granqvists (2004) iakttagelser från AAI-intervjuer med new age-anhängare. Men något sådant kanske också kan förstås som ett kontrastfenomen i förhållande till den ljusa världsbild som personen anammat senare i livet.

Hammer (2004), med referens till den danske religionshistorikern Mikael Rothstein, skriver:

Ingen religion är ett logiskt fulländat system… [E]n logiskt sammanhängande religion vore dödsdömd. Den skulle nämligen sakna de motsättningar och glapp som gör det möjligt för nya generationer av troende att kommentera och ändra traditionen och att spegla sina egna omständigheter i den (Hammer, 2004, s. 136).

Ett intryck av materialet är att intervjupersonernas världsåskådning faktiskt kommer nära vad Rothstein, via Hammer, beskriver som ett andligt tankesystem utan glapp. Det är en förställningsvärld med en hög nivå av åtminstone intern logik eller koherens. Tillvaron är begriplig och styrs av bestämda lagar, utvecklingen är progressiv, individens öde är i varje del rättfärdigt, och så vidare.

Bilden av Gud som framkommer är anmärkningsvärd ur ett psykologiskt perspektiv. Denne är inte mäktig eller sträng, som Fadern i bibeln, utan snarast bortvänd, likgiltig, eller med ett nästan instrumentellt förhållande till människorna. Frågan är om Gud ens vet hur den enskilda människan har det. En respondent menar att Gud inte vet mer om oss än vad vi vet om cellerna i våra kroppar. Detta är inte precis bilden av en bra förälder sett med anknytningsteoretiska ögon. Han låter människorna lida, men detta gör han av kärlek. Likheterna med hur exempelvis en misshandlad partner eller ett försummat barn själv kan vilja ta på sig skulden är uppenbar. Det ligger nära till hands att fråga sig om inte gudsbild och betoningen av lidandet som utvecklingens motor samverkar på något vis och om inte gudsrelationen fått drag av identifikation med aggressor.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Avslutande diskussion

Filed under 18-Avslutande diskussion

Typer av andliga världsåskådningar

De psykologiska forskarna är oeniga om huruvida det finns en förhöjd nivå av psykisk ohälsa i gruppen nyandliga. Granqvist och Hagekull (2001) som fann tecken på detta hade rekryterat sina respondenter ur new age-miljöer i en storstad. Farias et al. (2005) som inte fann sådana tecken hade forskat bland annat på engelska druider. En möjlig orsak till detta utfall kan vara att det i själva verket rör sig om olika grupper.

För det andliga området saknas en samsyn kring vad som är relevanta avgränsningar och hur olika varianter bör benämnas. Frisk (2007b) föreslår utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv att forskarna borde tar hjälp av statistiska metoder för att på så vis komma fram till en passande indelning. Detta verkar angeläget att försöka åstadkomma. Dock kan olika dicipliner behöva olika modeller och vad som kan visa sig vara en relevant indelning för religionsvetenskapliga behov behöver inte nödvändigtvis överensstämma med den indelning som vore mest belysande eller användbar för psykologiska ändamål.

Granqvist (2014) lyfter fram skillnader i gudsförhållande eller gudsbild vilket sannolikt är en betydelsefull variabel att beakta. Det kan inte uteslutas att respondenterna exempelvis i Farias et al. (2005) som nämns ovan hade en anknytningsliknande relation till själva naturen, vilket skulle kunna förklara varför resultatet av den undersökningen avvek från exempelvis Granqvist och Hagekull (2001).

Föreliggande studie har undersökt hur intervjupersonerna förhöll sig till människans existentiella villkor, så som dessa kan formuleras utifrån psykoanalysen, vilket eventuellt är en annan variabel som kan ge ett bidrag till en psykologiskt relevant indelning av nyandlighet eller andlighet över huvud taget.

Förekomsten av glapp i tankesystemet (Hammer, 2004) är en möjlig tredje sådan variabel. På grund av bristande förkunskaper inkluderades exempelvis ett par personer i föreliggande studie som egentligen hade en mer gnostisk livssyn. Dessa personer omfattade visserligen tankarna om reinkarnation, karma och individens fullkomning, men på ett lite annorlunda vis. Detta blev uppenbart först sent i analysarbetet. Ett intryck är att respondenterna med en gnostisk världsåskådning svarat mer eftertänksamt och i någon mening mer ”religiöst” än de övriga, när det handlat om guds roll, tankens makt, individen kontra kollektivet, den eventuella progressionen i utvecklingen, med mera. De verkade kort sagt ha ett större sådant glapp i sin tankevärld. Gnosticismen förefaller att psykologiskt sett vara ett mellanting mellan traditionell religion och nyandlighet.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Typer av andliga världsåskådningar

Filed under 18-Avslutande diskussion