Tag Archives: glapp

Avslutande diskussion

Överlag så förefaller respondenterna att underkänna samtliga de existentiella villkoren. När Freud (1927/2008) granskade sin tids religion kom han fram till ett liknande resultat men frågan är om inte hans iakttagelser i ännu högre grad är träffande för den moderna andligheten. Denna har påtagliga likheter med ett barns tänkande och fantiserande. Något tillspetsat går det att hävda att om någon föresatte sig att konstruera en teologi som i största möjliga mån kunde låta det lilla barnets upplevelsevärld att få förbli intakt så skulle denna förmodligen i hög grad likna det nyandliga tankesystemet.

Betyder detta att bilden av hur världen fungerar som framkommer i intervjuerna är oriktig? Nej, det gör det inte. Betyder det att vuxna individer vilka omfattar denna världsåskådning per definition fungerar eller mår sämre? Nej, det behöver det inte göra. Den individuella variationen är förmodligen stor. Allport och Ross (1967) skriver: ”To know that a person is in some sense ’religious’ is not as important as to know the role religion plays in the economy of his life” (s. 442). Dock finns det några saker eller teman som framkommer i intervjuerna som är värda att dröja vid.

Hammer (1998) påpekar en intressant detalj med minnen av tidigare liv, som kan ha relevans:

[J]ust i reinkarnationsterapin finns det en intressant anomali. New Age brukar med viss rätt utmålas som en rosenskimrande vision där ingen radikal ondska verkar existera. Med lite positivt tänkande och en tilltro till att kosmos vill oss väl, kommer allting att ordna sig. Det är därför särskilt slående att så många upplevelser under regression är utomordentligt våldsamma. Här finns det psykiska reservat där man ohämmat kan leva ut allt det nattsvarta i sitt inre (Hammer, 1998, s. 81).

Hammers iakttagelse tycks bekräftas i föreliggande studie. De minnen av tidigare liv som respondenterna delar med sig av är många gånger mycket våldsamma och konfliktfyllda. Utifrån intervjuerna går det att peka även på ett par andra områden där detta ”nattsvarta” eventuellt kommer till uttryck. Det är dels i skepsisen mot etablissemanget, som stundtals får drag av konspirationsteori, dels i synen på vad en stor del av mänskligheten behöver få uppleva av lidande för att komma ifatt. Här finns en tydlig in- och utgruppsdiskurs som handlar om att personer med den nyandliga förståelsen utgör en förtrupp eller elit. Eventuellt att individens barndom och ungdom också målas i något för mörka färger, vilket i så fall bekräftar Granqvists (2004) iakttagelser från AAI-intervjuer med new age-anhängare. Men något sådant kanske också kan förstås som ett kontrastfenomen i förhållande till den ljusa världsbild som personen anammat senare i livet.

Hammer (2004), med referens till den danske religionshistorikern Mikael Rothstein, skriver:

Ingen religion är ett logiskt fulländat system… [E]n logiskt sammanhängande religion vore dödsdömd. Den skulle nämligen sakna de motsättningar och glapp som gör det möjligt för nya generationer av troende att kommentera och ändra traditionen och att spegla sina egna omständigheter i den (Hammer, 2004, s. 136).

Ett intryck av materialet är att intervjupersonernas världsåskådning faktiskt kommer nära vad Rothstein, via Hammer, beskriver som ett andligt tankesystem utan glapp. Det är en förställningsvärld med en hög nivå av åtminstone intern logik eller koherens. Tillvaron är begriplig och styrs av bestämda lagar, utvecklingen är progressiv, individens öde är i varje del rättfärdigt, och så vidare.

Bilden av Gud som framkommer är anmärkningsvärd ur ett psykologiskt perspektiv. Denne är inte mäktig eller sträng, som Fadern i bibeln, utan snarast bortvänd, likgiltig, eller med ett nästan instrumentellt förhållande till människorna. Frågan är om Gud ens vet hur den enskilda människan har det. En respondent menar att Gud inte vet mer om oss än vad vi vet om cellerna i våra kroppar. Detta är inte precis bilden av en bra förälder sett med anknytningsteoretiska ögon. Han låter människorna lida, men detta gör han av kärlek. Likheterna med hur exempelvis en misshandlad partner eller ett försummat barn själv kan vilja ta på sig skulden är uppenbar. Det ligger nära till hands att fråga sig om inte gudsbild och betoningen av lidandet som utvecklingens motor samverkar på något vis och om inte gudsrelationen fått drag av identifikation med aggressor.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Avslutande diskussion

Filed under 18-Avslutande diskussion

Typer av andligt engagemang

Att det inom gruppen nyandligt intresserade skulle kunna finnas ett förhöjt psykiskt lidande (Granqvist, 2004) verkar rimligt att anta också utifrån föreliggande studie. En världsåskådning som i hög grad påminner om barnets omnipotenta upplevande, därtill med en svårbegriplig Gud, ett kärleksideal som gränsar till inflation (Freud, 1929/2008) och som i hög grad saknar glapp – till exempel att individens osäkerhet kunde få sitt utlopp i ett stilla konstaterande att Guds vägar är outrannsakliga, men att denne säkert bryr sig om och älskar honom eller henne – torde kunna skapa ett psykologiskt spänningsfält som individen behöver hantera. Det går att spekulera i några olika utfall av detta, givet att graden av övertygelse eller infärgning av läran är densamma:

Bland anhängare av en världsåskådning som i flera avseenden tycks sanktionera användandet av omogna försvar torde förekomsten av verklig utvecklingsmässig patologi också vara förhöjd. Individen har då aldrig uppnått en högre grad av fungerande och den nyandliga världsbilden harmonierar helt enkelt med hans eller hennes grundmognad. Nyandligheten så som denna då omfattas motsvarar individens eget ”center of psychological gravity” (PDM Task Force, 2006, s. 23). En sådan patologi kan vara såväl genetiskt betingad, som ha sin grund i tidiga relationserfarenheter, eller både och (Farias & Granqvist, 2007).

Hos den individ som i grunden uppnått en högre nivå av personlighetsmognad kommer det nyandliga tankesystemet att kunna locka honom eller henne att prestera under sin egentliga nivå. Denna sänkning kan vara mer eller mindre långvarig eller djup. Situationen försvåras av att en dylik regression då blir möjlig att rättfärdiga eller armera med goda argument utifrån det nyandliga tankesystemet självt. I svårare fall torde man kunna beskriva detta tillstånd som semireversibel regression eller pseudopatologi. Den regressiva upplevelsenivån har blivit till en livsstil som idealiseras och får inflytande över en stor del av individens tillvaro, ambitioner, relationer och framtidsvisioner. Detta har likheter med inflytandet av en destruktiv grupp eller sekt, bara med den skillnaden att här är det en nivåsänkning som i hög grad upprätthålls av individen själv. Dock har denna individ, till skillnad mot dem i första kategorin, en i grunden högre funktionsnivå varför det är motiverat att tala om regression.

Slutligen finns det de som förefaller att ha ett dynamiskt och hälsosamt förhållande till sitt intresse. Det kan mycket väl finnas en fascination och övertygelse om det nyandliga tankesystemets riktighet eller värde, men individen lyckas att metabolisera det hela utan att en lockelse till förenkling får överhanden. Hon eller han tycker om att reflektera kring ett omedvetet, verkar inte ha någon större brådska med sin andliga evolution och är påfallande tolerant för det imperfekta hos såväl sig själv som hos andra och hos världen i stort. Det är som att individen har tillgång till en sorts mental ventil som kompenserar för avsaknaden av glapp i själva tankesystemet och gör att hon kan parera den gravitation som utgår från barnets upplevelsevärld utan att tillgripa allt för många omogna eller rigida försvar. I den mån hon eller han regredierar i förhållande till sitt andliga intresse blir detta en mer godartad eller tillfällig resa tillbaka ”i jagets tjänst”, så som den vanliga religionen förefaller att kunna fungera (Geels & Wikström, 2006).

Vidare är det förmodligen fruktbart att tänka att de existentiella villkoren har såväl en yt- som en djupnivå. Möjligen går det att hävda att individerna i den sistnämnda kategorin faktiskt erkänner de existentiella villkoren på en psykologisk och relationell, om än inte teologisk, nivå genom att sätta liksom citationstecken kring dem.

Ovanstående kategorier är mer eller mindre hypotetiska och inte modellerade efter enskilda respondenter. De bildar ett kontinuum från omoget till moget, som får visst stöd i materialet, men också lutar sig mot Fowlers (1981/1995) framställning av trons sju stadier. Dock är framställningen ovan begränsad till vuxna individer och relaterar till en andlighet med utmaningar som ser delvis annorlunda ut än för den gängse kristendomen.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Typer av andligt engagemang

Filed under 18-Avslutande diskussion

Typer av andliga världsåskådningar

De psykologiska forskarna är oeniga om huruvida det finns en förhöjd nivå av psykisk ohälsa i gruppen nyandliga. Granqvist och Hagekull (2001) som fann tecken på detta hade rekryterat sina respondenter ur new age-miljöer i en storstad. Farias et al. (2005) som inte fann sådana tecken hade forskat bland annat på engelska druider. En möjlig orsak till detta utfall kan vara att det i själva verket rör sig om olika grupper.

För det andliga området saknas en samsyn kring vad som är relevanta avgränsningar och hur olika varianter bör benämnas. Frisk (2007b) föreslår utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv att forskarna borde tar hjälp av statistiska metoder för att på så vis komma fram till en passande indelning. Detta verkar angeläget att försöka åstadkomma. Dock kan olika dicipliner behöva olika modeller och vad som kan visa sig vara en relevant indelning för religionsvetenskapliga behov behöver inte nödvändigtvis överensstämma med den indelning som vore mest belysande eller användbar för psykologiska ändamål.

Granqvist (2014) lyfter fram skillnader i gudsförhållande eller gudsbild vilket sannolikt är en betydelsefull variabel att beakta. Det kan inte uteslutas att respondenterna exempelvis i Farias et al. (2005) som nämns ovan hade en anknytningsliknande relation till själva naturen, vilket skulle kunna förklara varför resultatet av den undersökningen avvek från exempelvis Granqvist och Hagekull (2001).

Föreliggande studie har undersökt hur intervjupersonerna förhöll sig till människans existentiella villkor, så som dessa kan formuleras utifrån psykoanalysen, vilket eventuellt är en annan variabel som kan ge ett bidrag till en psykologiskt relevant indelning av nyandlighet eller andlighet över huvud taget.

Förekomsten av glapp i tankesystemet (Hammer, 2004) är en möjlig tredje sådan variabel. På grund av bristande förkunskaper inkluderades exempelvis ett par personer i föreliggande studie som egentligen hade en mer gnostisk livssyn. Dessa personer omfattade visserligen tankarna om reinkarnation, karma och individens fullkomning, men på ett lite annorlunda vis. Detta blev uppenbart först sent i analysarbetet. Ett intryck är att respondenterna med en gnostisk världsåskådning svarat mer eftertänksamt och i någon mening mer ”religiöst” än de övriga, när det handlat om guds roll, tankens makt, individen kontra kollektivet, den eventuella progressionen i utvecklingen, med mera. De verkade kort sagt ha ett större sådant glapp i sin tankevärld. Gnosticismen förefaller att psykologiskt sett vara ett mellanting mellan traditionell religion och nyandlighet.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Typer av andliga världsåskådningar

Filed under 18-Avslutande diskussion