Tag Archives: DetOmedvetna

Mående och hälsa

Att individen mår dåligt eller känner sig olustig kan förklaras med ”låga energier” i miljön eller att hon på telepatisk väg fångar upp någon annans mentala tillstånd. Psykisk ohälsa beskrivs med uttryck som ”lås”, ”programmeringar”, ”mönster”, ”cellminnen” vilka kan åtgärdas med någon typ av healing eller teknik. En av respondenterna får behandlingar med ”plejadhealing”. Terapeuten kombinerar denna metod med att såväl ställa klientens horoskop som att ge hemövningar:

Men då, när man har hittat den här problematiken, så kan man med hjälp av den här healingen, gå in och ta bort den programmeringen… Som till exempel att det kan sitta en programmering om att man är värdelös, för att man fått höra det från sina föräldrar hela livet. Då tar man bort den programmeringen, och sen går man in och, ja, vad det nu behövs göras… om man behöver reparera cellminnen, eller så… Men det som hon gör också är att hon kombinerar det med KBT

Individen förstår sig själv, sina styrkor och svagheter, utifrån sina erfarenheter i tidigare liv. Antingen konkret, med hjälp av exempelvis reinkarnationsterapi eller via spontana hågkomster eller aningar, eller som en teoretisk övertygelse. En intervjuperson gick under en period i hypnos för att kunna minnas tidigare liv. Hon beskriver hur sådant kan vara hjälpsamt för de ”lås” som individen har på sig: ”För det är ju då intressant. För jag tror såhär, att de flesta människor skulle behöva det, för att lätta upp dom här LÅSEN som hänger på människan.” Tankens kraft anses vara stor. Psykologen Carl Gustav Jung beskrivs som någon vilken lyckades att ta psykologin ett steg längre: ”Jung var ju inne på att det fanns något mer, han var ju lite såhär… Men andra pratar bara om det omedvetna. Men att därifrån koppla det till nånting större”, säger en respondent.

Trauman och svåra upplevelser i tidigare liv kan ge symptom och problem i det nuvarande livet. En person som inte tycker om vatten eller höga höjder kan i ett tidigare liv ha drunknat eller dött efter att ha fallit från en hög höjd. När personen kommer till insikt om det ursprungliga traumat minskar besvären eller kan i vissa fall försvinna helt. En intervjuperson berättar att hon tidigare brukat känna kraftigt obehag när hon skulle få en spruta eller då sjukvårdspersonal behövt sätta en nål för att kunna ge henne dropp. Under en session med ett medium fick intervjupersonen upp bilder av hur hon i ett tidigare liv varit utsatt för olika medicinska experiment. Från den dagen minskade hennes besvär på detta område.

En respondent berättar att hon växte upp under en period när det var modernt med polojumprar. Hon plågades dock av att bära dessa plagg eftersom det kändes som att hon skulle kvävas. Under hypnos fick respondenten återuppleva hur hon blivit halshuggen i ett tidigare liv. Efter denna behandling försvann besvären. En annan respondent berättar att hennes starka önskan om att få syssla med sådant som känts meningsfullt fått en förklaring via ett samtal med ett medium. Denne hade kunnat berätta för respondenten att hon i ett tidigare liv befunnit sig i en skyttegrav och i samma stund som respondenten förtvivlat över att allt kändes så meningslöst hade hon blivit skjuten. Denna känsla hade därefter funnits med henne. En tredje intervjuperson berättar att de ryggsmärtor hon lidit av fick en förklaring genom att hon återupplevde det ursprungliga traumat. I ett tidigare liv hade hon blivit påkörd av en droska på gatan. Denna hågkomst gjorde att detta trauma kunde lösa upp sig, något som hade varit svårt att uppnå på annat sätt, menar hon.

Personliga besvär kan förstås alltför bokstavlligt, utifrån en tänkt kausalitet med orsaker i tidigare liv. Reinkarnationsterapeuter tenderar att bortse från att det kan finnas en symbolisk dimension i vad deras klienter berättar, säger en av respondenterna. Om jag är rädd för vatten behöver det inte betyda att jag drunknat i ett tidigare liv. Det kan istället ha en symbolisk innebörd, att det snarare säger något om hur jag upplever mitt liv just nu, att jag kanske håller på att ”drunkna mentalt i min situation, av alla krav”. Även om individen bara inbillar sig att det är ett tidigare liv som hon upplever, men att hon på så vis lyckas bli kvitt något problem, så kan det dock vara något bra med det, påpekar en respondent.

Resopondenterna beskriver också hur ett intresse för new age eller nyandlighet kan vara förenat med vissa risker. Dessa är delvis desamma som respondenterna anger för den traditionella religiositeten, exempelvis stagnation och inskränkthet, men den nyare andligheten är också förknippad med specifika faror. Särskilt med övningar som syftar till att aktivera den så kallade ”kundalinienergin” finns det risker. Besvär med denna speciella energi är i sin tur kopplat till de centra i människokroppen som kallas ”chakras”. Problem med kundalinienergin kan exempelvis yttra sig som en brännande förnimmelse ovanpå huvudet, i ”kronchakrat” på personen, om det vill sig illa. I svårare fall kan det då uppstå så kallad ”spiritual emergency”, vars symptom liknar psykos, men inte är samma sak.

Att plötsligt få upp aningar om eller bilder från tidigare liv kan göra att individen tappar fotfästet. En av respondenterna berättar hur hon då började att ifrågasätta sitt förstånd och tänkte att hon eventuellt blivit psykotisk. Men eftersom hon i övrigt mådde bra kom hon till slutsatsen att det måste vara något annat som låg bakom. Det finns i datamaterialet berättelser om att ha en förhöjd känslighet som kan vara besvärlig. Sådant kan göra det nödvändigt att vara extra aktsam med vilka miljöer individen besöker. Ibland kan individen må dåligt på grund av sin tvillingsjäl:

Men så är det också… som jag inte förstod först alls… att det nån sån där telepatisk grej. Jag tänkte, okej, han är lite störd. Jag får liksom såna här resonanser, eller vad fan det heter, va, det klingar an lite såhär… Han avlastar sig lite på mig. Men, nej, det är inte bara det, utan det är… […] Ja alltså… man känner varann. Det är också… Sen, alltså jag läste ju lite sen, och förstod jaha det här existerar. Med den personen, om den finns… även om man inte har träffat den, tror jag, jag vet inte… Men speciellt om man har träffat den, eller lever med den, så har du en ja telepatisk kontakt. Att man kan, om man skärper sig, kan vissa läsa varandras tankar och sådär. Men att man får samma symptom och så, smärtor… ångest till exempel

Kritiken mot hur psykologer och terapeuter idag arbetar går framför allt ut på att deras modell över människans utveckling är begränsad. De jobbar för smalt och har en alltför mekanistisk syn. Barndomens erfarenheter räcker sällan till för att förklara de problem klienten har. Vissa pusselbitar kan härröra från detta livet, men inte alla. Terapeuten kan vända och vrida på sådant hur mycket som helst men det kommer ändå att saknas väsentliga bitar. För att förstå varför en viss person drabbas av exempelvis psykos eller schizofreni behöver många olika nivåer vägas in. Att individen vuxit upp med störda föräldrar räcker tydligen inte eftersom en del barn blir sjuka medan andra inte blir det fastän dessa till synes haft en likartad uppväxt. Inte heller teorier om hur somliga föds med en större skörhet räcker till, för varför föds då vissa med en större skörhet? Detta kan dagens psykologi inte förklara, påpekar en respondent.

Terapeuten skickar sin klient till prästen om patienten tar upp andliga problem, medan prästen skickar denne tillbaka till terapeuten, eftersom ingen av yrkesgrupperna egentligen förstår sig på sådant. Det finns dock stora möjligheter att på egen hand reda ut sina problem. Metoder som nämns är ”affirmationer”, det vill säga en personligt utformad mening med ett stödjande innehåll, som individen kan upprepa för sig själv. ”HoloSync” är namnet på en metod för personlig utveckling som går ut på att individen lyssnar i hörlurar på ljudfiler med ett speciellt komponerat innehåll. Att lyssna på dessa ljudfiler i en viss ordning medför att nya nervbanor bildas.

Carl Gustav Jungs psykologiska teorier lyfts fram av flera respondenter såsom lovande. Denne hade en förståelse för människans djupare skikt som gick bortom vad den vanliga psykologin, till exempel Sigmund Freud med flera, har omfattat. Men frågan är om detta är en korrekt beskrivning. I materialet presenteras åtskilliga resonemang där utifrån ett psykodynamiskt perspektiv det verkar som att respondenterna faktiskt bortser från djupare skikt i människan. Många beskrivningar av orsakerna bakom dåligt mående förefaller snarare pre-psykoanalytiska. Det är kausala samband där inget förvandlande eller symboliserande led erkänns.

Freud (1996a) menade att han med sin psykoanalys åsamkat människan en tredje kränkning. Kopernikus hade varit först, då denne hävdat att jorden inte var centrum av universum. Darwin följde upp med att påstå att människan inte var unik, men en produkt av evolutionen och släkt med aporna. Freud med sin teori om omedvetna skikt hävdade att människan inte ens var herre i sitt eget hus. Hans idéer har därefter påverkat hur vi tänker om oss själva, om våra drivkrafter och symptom. Dock är det ett perspektiv på människan som långt ifrån alltid faller sig naturligt. Vi lever alltjämt i en värld där yttre orsaker ibland i alltför hög utsträckning ges ansvaret för våra inre tillstånd. Skillnaden jämfört med den nyandliga världsåskådningen förefaller dock vara att där formaliseras detta motstånd med till synes goda argument. Kanske går det rentav att hävda att en helt förståelig motvilja mot att stundtals vara i händerna på en ologisk eller orimlig sida av sig själv armeras med hjälp av förståndet.

Intresset för omedvetna eller ”barnsliga” skikt i människan förefaller överlag inte vara så stort hos respondenterna. Fokus är snarare på att stödja, stärka eller reparera. Kanske att detta beror på att intervjupersonerna förlägger det gåtfulla till ”utsidan”. Medan omvärlden uppfattas som vidsträckt och förtrollad så ses människan som förhållandevis enkel och begriplig.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Mående och hälsa

Filed under 15-Kapacitativa realiteter

Typer av andligt engagemang

Att det inom gruppen nyandligt intresserade skulle kunna finnas ett förhöjt psykiskt lidande (Granqvist, 2004) verkar rimligt att anta också utifrån föreliggande studie. En världsåskådning som i hög grad påminner om barnets omnipotenta upplevande, därtill med en svårbegriplig Gud, ett kärleksideal som gränsar till inflation (Freud, 1929/2008) och som i hög grad saknar glapp – till exempel att individens osäkerhet kunde få sitt utlopp i ett stilla konstaterande att Guds vägar är outrannsakliga, men att denne säkert bryr sig om och älskar honom eller henne – torde kunna skapa ett psykologiskt spänningsfält som individen behöver hantera. Det går att spekulera i några olika utfall av detta, givet att graden av övertygelse eller infärgning av läran är densamma:

Bland anhängare av en världsåskådning som i flera avseenden tycks sanktionera användandet av omogna försvar torde förekomsten av verklig utvecklingsmässig patologi också vara förhöjd. Individen har då aldrig uppnått en högre grad av fungerande och den nyandliga världsbilden harmonierar helt enkelt med hans eller hennes grundmognad. Nyandligheten så som denna då omfattas motsvarar individens eget ”center of psychological gravity” (PDM Task Force, 2006, s. 23). En sådan patologi kan vara såväl genetiskt betingad, som ha sin grund i tidiga relationserfarenheter, eller både och (Farias & Granqvist, 2007).

Hos den individ som i grunden uppnått en högre nivå av personlighetsmognad kommer det nyandliga tankesystemet att kunna locka honom eller henne att prestera under sin egentliga nivå. Denna sänkning kan vara mer eller mindre långvarig eller djup. Situationen försvåras av att en dylik regression då blir möjlig att rättfärdiga eller armera med goda argument utifrån det nyandliga tankesystemet självt. I svårare fall torde man kunna beskriva detta tillstånd som semireversibel regression eller pseudopatologi. Den regressiva upplevelsenivån har blivit till en livsstil som idealiseras och får inflytande över en stor del av individens tillvaro, ambitioner, relationer och framtidsvisioner. Detta har likheter med inflytandet av en destruktiv grupp eller sekt, bara med den skillnaden att här är det en nivåsänkning som i hög grad upprätthålls av individen själv. Dock har denna individ, till skillnad mot dem i första kategorin, en i grunden högre funktionsnivå varför det är motiverat att tala om regression.

Slutligen finns det de som förefaller att ha ett dynamiskt och hälsosamt förhållande till sitt intresse. Det kan mycket väl finnas en fascination och övertygelse om det nyandliga tankesystemets riktighet eller värde, men individen lyckas att metabolisera det hela utan att en lockelse till förenkling får överhanden. Hon eller han tycker om att reflektera kring ett omedvetet, verkar inte ha någon större brådska med sin andliga evolution och är påfallande tolerant för det imperfekta hos såväl sig själv som hos andra och hos världen i stort. Det är som att individen har tillgång till en sorts mental ventil som kompenserar för avsaknaden av glapp i själva tankesystemet och gör att hon kan parera den gravitation som utgår från barnets upplevelsevärld utan att tillgripa allt för många omogna eller rigida försvar. I den mån hon eller han regredierar i förhållande till sitt andliga intresse blir detta en mer godartad eller tillfällig resa tillbaka ”i jagets tjänst”, så som den vanliga religionen förefaller att kunna fungera (Geels & Wikström, 2006).

Vidare är det förmodligen fruktbart att tänka att de existentiella villkoren har såväl en yt- som en djupnivå. Möjligen går det att hävda att individerna i den sistnämnda kategorin faktiskt erkänner de existentiella villkoren på en psykologisk och relationell, om än inte teologisk, nivå genom att sätta liksom citationstecken kring dem.

Ovanstående kategorier är mer eller mindre hypotetiska och inte modellerade efter enskilda respondenter. De bildar ett kontinuum från omoget till moget, som får visst stöd i materialet, men också lutar sig mot Fowlers (1981/1995) framställning av trons sju stadier. Dock är framställningen ovan begränsad till vuxna individer och relaterar till en andlighet med utmaningar som ser delvis annorlunda ut än för den gängse kristendomen.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Typer av andligt engagemang

Filed under 18-Avslutande diskussion