Category Archives: 17-Terminala realiteter

vii. Terminala realiteter

Denna domän handlar om det definitiva slutet eller ultimata ”nejet”. Den berör döden, den slutliga kränkningen av individens omnipotens, men inte enbart, utan även projekt, relationer, förhoppningar som nått vägs ände, vare sig resultatet blev det önskade eller inte. En fråga vi kan ställa till materialet är: Vad säger intervjupersonerna som kan hjälpa oss att förstå hur de förhåller sig till de terminala realiteterna?

Teman och reflektioner som bedömts anknyta till denna domän har inordnats under följande rubriker: Separationer, samt Döden.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för vii. Terminala realiteter

Filed under 17-Terminala realiteter

Separationer

En separation kan i vissa fall bli startpunkten för ett mer intensivt intresse för sådant som andlig och personlig utveckling. Flera av respondenterna berättar om hur de, då de kommit till en punkt när de upplevt att de behövde få vara fria att förverkliga sig själva, tagit initiativet till att avsluta sina äktenskap eller kärleksrelationer. För en respondent skedde detta kort efter att hon börjat att meditera:

Ja, sen så skilde jag mig från min man, för han… Ja, det var väl inget sånt där jättelyckat förhållande. Och efter det så har jag ju fått frihet att utvecklas… [Jag: Hur länge sen var det då ni?] Ja, det är tolv år sen, nånting sånt. [Jag: Det var nästan i samma veva som du…?] Ja precis, jo på nåt sätt hänger det ihop, för att när jag började meditera på ett, vad ska jag säga, regelbundet sätt, det var ju… Och några månader senare så insåg jag att jag måste skilja mig  /skratt/. Så det hade ett väldigt starkt samband på nåt vis. Att ja se sanningen i livet på nåt sätt. [Jag: Var det som att det hjälpte dig… att se klarare, eller?] Ja, precis. Det hjälpte mig att se klarare, och det hjälpte mig att ja få mod på nåt sätt och ta steget. Så, ja… Och sen har jag fortsatt i alla år att meditera. Så det har ju betytt väldigt mycket faktiskt

En annan respondent berättar om ett antal separationer där just hennes andliga engagemang spelat en roll:

För jag kände att jag måste vidare i det här, för det här är ändå det som är min passion. Och min dåvarande man var inte inne på den våglängden liksom, så att jag kände… Vi är fortfarande vänner, vi blev ju aldrig ovänner va, utan det var mer en sån där… man glider ifrån varandra […] Jag kände att jag måste utvecklas. Och är man i en relation där det alltid är kompromisser och sådär va… Och han stördes liksom av mina dom här intressena mer och mer, och det var inte bra och sådär va

Underlaget är litet och godtyckligt. Ändå är det en sak som förtjänar att tas upp, åtminstone som en idé. Denna observation förefaller att ligga i linje med vad Hammer (2004) skriver om nyandligheten som ett frigörelseprojekt för många kvinnor och kunde ha passat även i den konstitutionella domänen. I materialet förekommer ett antal berättelser om kärleksrelationer som avslutats. De kvinnliga respondenterna tenderar att beskriva sådant just som en frigörelse till att kunna ägna mer tid och kraft åt att förverkliga sig själva, medan männen som berättar om liknande livshändelser gör detta på ett mer eftertänksamt vis och möjligen med en större känsla av skuld eller tillkortakommande.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Separationer

Filed under 17-Terminala realiteter

Döden

Nästa liv är inte avlägset. Döden ses i ett positivt ljus. Vi lever för evigt. En nyandlig livssyn gör att vi inte behöver frukta döden eller sörja dem som gått bort på samma vis som om dessa vore försvunna för alltid. Speciellt inte som nyandligheten förklarar att tillvaron på den andra sidan är mycket behaglig och att det ges möjligheter att komma i kontakt med vänner och anhöriga som gått över dit. Denna syn på döden har kunnat vara ett stöd när nära anhöriga varit mycket sjuka eller avlidit, berättar flera intervjupersoner. En av respondenterna berättar att denna förståelse för att vi ändå kommer tillbaka rentav har avhållit honom från att ta sitt liv:

Men nu är det ju det, alltså, om jag avslutar mitt liv frivilligt nu genom att hoppa från Katarinahissen, eller käka upp alla sömntabletter jag har, och sådär, så kommer jag ändå till samma situation nästa liv, och nästa och nästa, ända tills jag har lärt mig att det är fel… du är på fel väg. Så att det jag skjuter upp idag kommer imorgon i alla fall. Då är det lika bra att försöka hitta livets egentliga… den egentliga substansen, det som gör livet värt att leva

Livet är kort samtidigt som evigt. När vi lämnar den här världen kommer vi till ”en annan nivå i universum där allt är bra”. Den obehagliga eller skrämmande döden är närvarande i reinkarnationsberättelserna och i mänsklighetens forntid men knappast i övrigt. Döden ses som en händelse bland andra:

Alltså jag ser hela den här jorden som en slags skola, en stor teater. Och om ingen egentligen dör, utan om alla är så att säga eviga, unika, identitetsperspektiv, från olika håll i universum, och din kropp dör, men du fortsätter någon annanstans, då liksom blir ju inte döden lika allvarlig och stor. Jag kan liksom inte se den som jag gjorde en gång i tiden va, när jag var ung… att ja, döden, då är det bara svart och så är man borta. Så kan ju inte jag se det nu

Snart ska individen komma tillbaka och kan fortsätta där hon då slutade. Flera av respondenterna berättar att de redan gör förberedelser inför nästa inkarnation. En av intervjupersonerna ser fram emot att i nästa liv, när hon kommer tillbaka till jorden, kunna ägna sig åt rymdresor. En annan intervjuperson förväntar sig att den psykologiska vetenskapen kommit längre då.

Nyandligheten kan ge intryck av att slutgiltigt ha lyckats avskaffa döden. Detta är den så klart inte ensam om, andra religiösa eller andliga läror beskriver normalt också en tillvaro som fortsätter. Det som är förvånande med respondenternas svar är snarare den lättsamhet med vilket ämnet hanteras, vilket kan väcka frågor utifrån ett psykologiskt perspektiv. En av respondenterna liknar döden vid att byta bil, till senaste årsmodell. Genom att avskaffa döden garanteras också en rättvisa: De som gör något dåligt i detta livet får en ”payback time” i nästa. Det som tidigare kunde tillgodoses med tanken på en himmel och ett helvete kanske nu förläggs till kommande inkarnationer.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Döden

Filed under 17-Terminala realiteter