Category Archives: 15-Kapacitativa realiteter

v. Kapacitativa realiteter

Denna domän handlar om hur personen hanterar sina relativa styrkor och förmågor, såväl som sina begränsningar, sin otillräcklighet och sin svaghet. Detta som kan vara såväl något medfött som förvärvat. Att inte vara lika priviligerad, smart eller stark som vissa, men dock kanske mer än andra. En fråga vi kan ställa till materialet är: Vad säger intervjupersonerna som kan hjälpa oss att förstå hur de förhåller sig till de kapacitativa realiteterna?

Teman och reflektioner som bedömts anknyta till denna domän har inordnats under följande rubriker: Livet är en skola, samt Mående och hälsa.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för v. Kapacitativa realiteter

Filed under 15-Kapacitativa realiteter

Livet är en skola

Det finns lagar på områden där vi normalt inte tänker oss att det finns några. Vi är bekanta med de fysiska och biologiska lagarna, men inte sådana lagar som garanterar en övergripande rättvisa och liknande. Samhället har ett juridiskt system för sådant, men liknande lagar existerar även i tillvaron i stort. Allt som människan gör får konsekvenser. Ibland är det bara så komplext att vi inte förstår eller ser dessa samband. Karmalagen finns omtalad i bibeln som ”lagen om sådd och skörd”. Dock har uttalanden om reinkarnation redigerats bort ur bibeln, vilket gör det svårt att förstå vad som egentligen menas. Det finns människor som till synes sår och sår, utan att få något tillbaka, eller skördar mycket elände utan att det går att se någon orsak till detta. Såväl karma- som reinkarnationstanken behövs för att förklara sådant: ”Det du sår det får du skörda. Om du inte gör det i det här livet så vad heter det så blir det ju i nästa liv.”

Individen planerar eller åtminstone godkänner själv hur livet kommer att gestalta sig, vilka erfarenheter hon eller han ska få göra. På tröskeln till en ny inkarnation är individen fullt införstådd med vad livet kommer att innebära. I denna fas har individen stöd av sympatiska, andliga väsen vilka liknas vid ett ”himmelskt råd”. Dessa kan rekommendera och motivera individen att ta itu med vissa saker. Ibland går det att välja mellan att få ett hårdare eller lättare liv, men individen föredrar kanske ändå ett liv med större svårigheter. Hon gör då detta för att försöka åtgärda ”ett mönster” som präglat tidigare inkarnationer. Det är alltså inte bara så att varje person får uppleva just det hon eller han behöver få erfara, utan vi väljer det själva:

Som många säger, å vad livet är svårt. Men du väljer det själv egentligen. Det finns svart och vitt, och det finns möjligheter, egentligen, bara det att du kan inte se det just nu för att du stirrar blint på problemet […] Som många säger att, ja, jag har levt i fattigdom och misär, och jag hittar fel partner jämt och ständigt, och ekonomi och allt det här. Men det väljer du, även styr du det här. Så du har en möjlighet innan du kommer, att hamna hos en familj som passar dig just nu

Livet är ”en skola”, med läroplaner, läxor och bakläxor. Lidandet är själva motorn i vår utveckling. De egna erfarenheterna ger på sikt en förmåga till inlevelse med andra som har det svårt på samma område. Människan ska avveckla sitt ”ego”. Detta ego kan sägas motsvara ”djävulen” i den kristna läran, menar en intervjuperson. Det är detta ego som får människan att göra dåliga saker. Synsättet att någon kan vara offer, medan en annan är förövare, är missvisande. Vi lider alla av en brist på erfarenhet som länkar oss samman:

Den här synen som vi har i samhället, att det finns en förövare och ett offer, den är också felaktig. För båda lider lika mycket. Och det är väldigt provocerande, alltså i det, för här finns det ju för i det här samhället vill ju alla ha syndabockar och alla vill tycka synd om offret och sådär. Och det skulle ju vara väldigt svårt att säga till ett våldtäktsoffer till exempel, men jag är övertygad om att det är så.

En av intervjupersonerna berättar om ett reinkarnationsminne där en man utsatt henne för svåra övergrepp. I det här livet har hon återsett denna person och det har varit en komplicerad relation. Dock vill hon invända emot att hon skulle ha varit ett offer i det förflutna: ”Och så möter jag den här killen i det här livet, och det var HAN liksom. Undrar på att det blev galet. [Jag: Han som utsatte dig för] Han utsatte mig inte. Vi utsatte varann.” En respondent som haft en svår uppväxt säger att hon hade valt det själv, så det var okej. Även medfödda handikapp och begränsningar får på detta vis en förklaring:

Det är ju många som säger det att man liksom bestämmer själv då… Nu kör jag ett varv då med nån viss, nåt man ska jobba med… Och som till exempel dom här som föds och är rullstolsburna till exempel, att dom då liksom har bestämt, att nu ska jag ta den matchen, för då kommer dom ju genom nästa liv som helt nya människor… Men det är ju en rätt tuff match då

Vi är själva helt och fullt ansvariga för vårt öde. Frågan hur det kan finnas en allsmäktig gud när det är så mycket elände i världen, det så kallade teodicéproblemet, är felställd. ”Utifrån mitt synsätt, om jag får uttrycka mig så förmätet, så finns det… så finns det ingen ondska i att det sker tillsynes… till synes dåliga eller onda saker. Utan det finns en orsak till att det onda sker”, säger en respondent. Flera av respondenterna påpekar att detta är resonemang som de inte delar med vem som helst då det kan uppfattas som cyniskt:

Ett stående problem är till exempel dom här utrotningslägren under tredje riket, andra världskriget. Judar, zigenare och homosexuella förföljdes och gasades ihjäl och sådär. Finns det NÅN rättvisa i världen skulle inte det ske va, tycker man ju. Det är det här teodicéproblemet. Men om reinkarnation är verkligheten, då kan man ju tänka sig att det finns en rimlig förklaring. Men det är väldigt känsligt alltså. Jag pratar aldrig om det med andra människor som inte är inne på dom här tankegångarna. För att då rasar dom flesta ut i vredesmod… bah, bah, bah… Så det ska man nog undvika. Men som förklaring på teodiceproblemet, så duger det mycket väl. Jag kan inte hitta nån bättre i alla fall

Flera intervjupersoner refererar till den kristna föreställningen om Jesu ställföreträdande lidande på korset. Detta omnämns som ”kristendomens största villfarelse”. Föreställningen bygger på en bild av Gud som primitiv och hämnande, menar en respondent, eftersom en förståelse för sådant som karma och reinkarnation saknas:

Är Gud så jävla primitiv, så att han måste blidkas […] Gud som ett primitivt och hämnande väsen. Ska det finnas nån jävla rättvisa i universum så måste det förhålla sig som med karma… och om karma ska kunna fungera så måste det finnas reinkarnation också

Det är först när vi har lärt oss och tagit konsekvenserna av ett felaktigt handlingssätt och avstår från att upprepa detta som vi kan få uppleva något som påminner om syndernas förlåtelse eller nåd: ”Det är den enda nåd som överhuvudtaget finns, det är när vi genom utveckling har kommit så långt att vi inte längre förmår göra om samma handling som utlöste den där karman. Då är vi beskyddade. DET är den verkliga nåden.”

I materialet finns en spänning mellan stränghet och skörhet. Där finns vad som kan uppfattas som en mycket asketisk eller sträng regim: Individen har ett ”ego” som ska drivas ut. Livet är en skola med ”bakläxor”. Bibelspråket ”som du sår ska du också skörda” är centralt. Kyrkans erbjudande om nåd eller syndernas förlåtelse avvisas. Samtidigt ger inte respondenterna intryck av att vara några särskilt cyniska eller okänsliga personer. Beskrivningar av lidandets nödvändighet förekommer vid sidan av ingående beskrivningar av kärlekens och medlidandets betydelse. Också här förefaller det som att ytterligheterna möts.

Det är vidare intressant att reflektera kring hur new age, nyandlighet och liknande ofta beskrivs som osammanhängande eller flummiga världsåskådningar. Många av tankegångarna i materialet har snarast ett påfallande rationellt drag. Livet fungerar med millimeterrättvisa efter klara och tydliga principer. Freud (1927/2008) hävdade att det inte fanns någon instans över förnuftet. Religionen såg han som en neuros eller vanföreställning på gruppnivå som vidmakthölls genom att ”förringa livets värde och förvränga bilden av den reella världen, vilket förutsätter att intelligensen trycks ned med skrämselmetoder” (Freud, 1929/2008, s. 421). Personerna i den här studien verkar dock inte försöka trycka ned sin intelligens. De hyser stor tilltro till den vetenskapliga metoden och betraktar rentav den egna världsåskådningen som ”andlig vetenskap”. Kanske att detta är något försåtligt med nyandligheten. Det går inte att utesluta att just tankesystemets inre koherens – visserligen byggt på ganska enkla premisser: allt och alla hänger samman och alla bär ansvaret för sitt eget öde, som exempel – kan vara en av de faktorer som svarar för att ett faktiskt lidande inte upplevs eller erkänns och rentav skulle kunna bli större (Granqvist, 2004).
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Livet är en skola

Filed under 15-Kapacitativa realiteter

Mående och hälsa

Att individen mår dåligt eller känner sig olustig kan förklaras med ”låga energier” i miljön eller att hon på telepatisk väg fångar upp någon annans mentala tillstånd. Psykisk ohälsa beskrivs med uttryck som ”lås”, ”programmeringar”, ”mönster”, ”cellminnen” vilka kan åtgärdas med någon typ av healing eller teknik. En av respondenterna får behandlingar med ”plejadhealing”. Terapeuten kombinerar denna metod med att såväl ställa klientens horoskop som att ge hemövningar:

Men då, när man har hittat den här problematiken, så kan man med hjälp av den här healingen, gå in och ta bort den programmeringen… Som till exempel att det kan sitta en programmering om att man är värdelös, för att man fått höra det från sina föräldrar hela livet. Då tar man bort den programmeringen, och sen går man in och, ja, vad det nu behövs göras… om man behöver reparera cellminnen, eller så… Men det som hon gör också är att hon kombinerar det med KBT

Individen förstår sig själv, sina styrkor och svagheter, utifrån sina erfarenheter i tidigare liv. Antingen konkret, med hjälp av exempelvis reinkarnationsterapi eller via spontana hågkomster eller aningar, eller som en teoretisk övertygelse. En intervjuperson gick under en period i hypnos för att kunna minnas tidigare liv. Hon beskriver hur sådant kan vara hjälpsamt för de ”lås” som individen har på sig: ”För det är ju då intressant. För jag tror såhär, att de flesta människor skulle behöva det, för att lätta upp dom här LÅSEN som hänger på människan.” Tankens kraft anses vara stor. Psykologen Carl Gustav Jung beskrivs som någon vilken lyckades att ta psykologin ett steg längre: ”Jung var ju inne på att det fanns något mer, han var ju lite såhär… Men andra pratar bara om det omedvetna. Men att därifrån koppla det till nånting större”, säger en respondent.

Trauman och svåra upplevelser i tidigare liv kan ge symptom och problem i det nuvarande livet. En person som inte tycker om vatten eller höga höjder kan i ett tidigare liv ha drunknat eller dött efter att ha fallit från en hög höjd. När personen kommer till insikt om det ursprungliga traumat minskar besvären eller kan i vissa fall försvinna helt. En intervjuperson berättar att hon tidigare brukat känna kraftigt obehag när hon skulle få en spruta eller då sjukvårdspersonal behövt sätta en nål för att kunna ge henne dropp. Under en session med ett medium fick intervjupersonen upp bilder av hur hon i ett tidigare liv varit utsatt för olika medicinska experiment. Från den dagen minskade hennes besvär på detta område.

En respondent berättar att hon växte upp under en period när det var modernt med polojumprar. Hon plågades dock av att bära dessa plagg eftersom det kändes som att hon skulle kvävas. Under hypnos fick respondenten återuppleva hur hon blivit halshuggen i ett tidigare liv. Efter denna behandling försvann besvären. En annan respondent berättar att hennes starka önskan om att få syssla med sådant som känts meningsfullt fått en förklaring via ett samtal med ett medium. Denne hade kunnat berätta för respondenten att hon i ett tidigare liv befunnit sig i en skyttegrav och i samma stund som respondenten förtvivlat över att allt kändes så meningslöst hade hon blivit skjuten. Denna känsla hade därefter funnits med henne. En tredje intervjuperson berättar att de ryggsmärtor hon lidit av fick en förklaring genom att hon återupplevde det ursprungliga traumat. I ett tidigare liv hade hon blivit påkörd av en droska på gatan. Denna hågkomst gjorde att detta trauma kunde lösa upp sig, något som hade varit svårt att uppnå på annat sätt, menar hon.

Personliga besvär kan förstås alltför bokstavlligt, utifrån en tänkt kausalitet med orsaker i tidigare liv. Reinkarnationsterapeuter tenderar att bortse från att det kan finnas en symbolisk dimension i vad deras klienter berättar, säger en av respondenterna. Om jag är rädd för vatten behöver det inte betyda att jag drunknat i ett tidigare liv. Det kan istället ha en symbolisk innebörd, att det snarare säger något om hur jag upplever mitt liv just nu, att jag kanske håller på att ”drunkna mentalt i min situation, av alla krav”. Även om individen bara inbillar sig att det är ett tidigare liv som hon upplever, men att hon på så vis lyckas bli kvitt något problem, så kan det dock vara något bra med det, påpekar en respondent.

Resopondenterna beskriver också hur ett intresse för new age eller nyandlighet kan vara förenat med vissa risker. Dessa är delvis desamma som respondenterna anger för den traditionella religiositeten, exempelvis stagnation och inskränkthet, men den nyare andligheten är också förknippad med specifika faror. Särskilt med övningar som syftar till att aktivera den så kallade ”kundalinienergin” finns det risker. Besvär med denna speciella energi är i sin tur kopplat till de centra i människokroppen som kallas ”chakras”. Problem med kundalinienergin kan exempelvis yttra sig som en brännande förnimmelse ovanpå huvudet, i ”kronchakrat” på personen, om det vill sig illa. I svårare fall kan det då uppstå så kallad ”spiritual emergency”, vars symptom liknar psykos, men inte är samma sak.

Att plötsligt få upp aningar om eller bilder från tidigare liv kan göra att individen tappar fotfästet. En av respondenterna berättar hur hon då började att ifrågasätta sitt förstånd och tänkte att hon eventuellt blivit psykotisk. Men eftersom hon i övrigt mådde bra kom hon till slutsatsen att det måste vara något annat som låg bakom. Det finns i datamaterialet berättelser om att ha en förhöjd känslighet som kan vara besvärlig. Sådant kan göra det nödvändigt att vara extra aktsam med vilka miljöer individen besöker. Ibland kan individen må dåligt på grund av sin tvillingsjäl:

Men så är det också… som jag inte förstod först alls… att det nån sån där telepatisk grej. Jag tänkte, okej, han är lite störd. Jag får liksom såna här resonanser, eller vad fan det heter, va, det klingar an lite såhär… Han avlastar sig lite på mig. Men, nej, det är inte bara det, utan det är… […] Ja alltså… man känner varann. Det är också… Sen, alltså jag läste ju lite sen, och förstod jaha det här existerar. Med den personen, om den finns… även om man inte har träffat den, tror jag, jag vet inte… Men speciellt om man har träffat den, eller lever med den, så har du en ja telepatisk kontakt. Att man kan, om man skärper sig, kan vissa läsa varandras tankar och sådär. Men att man får samma symptom och så, smärtor… ångest till exempel

Kritiken mot hur psykologer och terapeuter idag arbetar går framför allt ut på att deras modell över människans utveckling är begränsad. De jobbar för smalt och har en alltför mekanistisk syn. Barndomens erfarenheter räcker sällan till för att förklara de problem klienten har. Vissa pusselbitar kan härröra från detta livet, men inte alla. Terapeuten kan vända och vrida på sådant hur mycket som helst men det kommer ändå att saknas väsentliga bitar. För att förstå varför en viss person drabbas av exempelvis psykos eller schizofreni behöver många olika nivåer vägas in. Att individen vuxit upp med störda föräldrar räcker tydligen inte eftersom en del barn blir sjuka medan andra inte blir det fastän dessa till synes haft en likartad uppväxt. Inte heller teorier om hur somliga föds med en större skörhet räcker till, för varför föds då vissa med en större skörhet? Detta kan dagens psykologi inte förklara, påpekar en respondent.

Terapeuten skickar sin klient till prästen om patienten tar upp andliga problem, medan prästen skickar denne tillbaka till terapeuten, eftersom ingen av yrkesgrupperna egentligen förstår sig på sådant. Det finns dock stora möjligheter att på egen hand reda ut sina problem. Metoder som nämns är ”affirmationer”, det vill säga en personligt utformad mening med ett stödjande innehåll, som individen kan upprepa för sig själv. ”HoloSync” är namnet på en metod för personlig utveckling som går ut på att individen lyssnar i hörlurar på ljudfiler med ett speciellt komponerat innehåll. Att lyssna på dessa ljudfiler i en viss ordning medför att nya nervbanor bildas.

Carl Gustav Jungs psykologiska teorier lyfts fram av flera respondenter såsom lovande. Denne hade en förståelse för människans djupare skikt som gick bortom vad den vanliga psykologin, till exempel Sigmund Freud med flera, har omfattat. Men frågan är om detta är en korrekt beskrivning. I materialet presenteras åtskilliga resonemang där utifrån ett psykodynamiskt perspektiv det verkar som att respondenterna faktiskt bortser från djupare skikt i människan. Många beskrivningar av orsakerna bakom dåligt mående förefaller snarare pre-psykoanalytiska. Det är kausala samband där inget förvandlande eller symboliserande led erkänns.

Freud (1996a) menade att han med sin psykoanalys åsamkat människan en tredje kränkning. Kopernikus hade varit först, då denne hävdat att jorden inte var centrum av universum. Darwin följde upp med att påstå att människan inte var unik, men en produkt av evolutionen och släkt med aporna. Freud med sin teori om omedvetna skikt hävdade att människan inte ens var herre i sitt eget hus. Hans idéer har därefter påverkat hur vi tänker om oss själva, om våra drivkrafter och symptom. Dock är det ett perspektiv på människan som långt ifrån alltid faller sig naturligt. Vi lever alltjämt i en värld där yttre orsaker ibland i alltför hög utsträckning ges ansvaret för våra inre tillstånd. Skillnaden jämfört med den nyandliga världsåskådningen förefaller dock vara att där formaliseras detta motstånd med till synes goda argument. Kanske går det rentav att hävda att en helt förståelig motvilja mot att stundtals vara i händerna på en ologisk eller orimlig sida av sig själv armeras med hjälp av förståndet.

Intresset för omedvetna eller ”barnsliga” skikt i människan förefaller överlag inte vara så stort hos respondenterna. Fokus är snarare på att stödja, stärka eller reparera. Kanske att detta beror på att intervjupersonerna förlägger det gåtfulla till ”utsidan”. Medan omvärlden uppfattas som vidsträckt och förtrollad så ses människan som förhållandevis enkel och begriplig.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Mående och hälsa

Filed under 15-Kapacitativa realiteter