Category Archives: 14-Horisontella realiteter

iv. Horisontella realiteter

Denna domän behandlar mellanmänskliga beroenden och band, såväl till kärlekspartners, syskon och vänner, bekanta och kollegor, som till grannar och folk i allmänhet. Skyldigheter och rättigheter i en vågrät dimension. Att förhandla och att dela med sig, liksom att kunna begära det man behöver. Ömsesidiga förväntningar. Att dra sitt strå till stacken. En fråga vi kan ställa till materialet är: Vad säger intervjupersonerna som kan hjälpa oss att förstå hur de förhåller sig till de horisontella realiteterna?

Teman och reflektioner som bedömts anknyta till denna domän har inordnats under följande rubriker: Ensamhet och gemenskap; Närhet; Tvillingsjälar och liknande; Fred, kärlek och tolerans, samt Världsriket.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för iv. Horisontella realiteter

Filed under 14-Horisontella realiteter

Ensamhet och gemenskap

Även om intervjupersonerna ger uttryck åt att de kan känna sig udda och vara rädda för att bli betraktade som ”kufar” om omgivningen fick vetskap om deras världsåskådning, så verkar många också nöjda med denna relativa avskildhet. Viljan att engagera sig i en typisk grupp, församling eller sekt förefaller överlag vara svag. Att underordna sig en viss ledare lockar inte. Det är svaga individer som lockas av att vara med i en grupp. Om individen inte känner ett sådant behov kan gemenskapen i en församling eller liknande snarare upplevas som isolering. Att kunna besöka olika grupper ger en annan sorts frihet. Likasinnade träffar intervjupersonerna exempelvis på föredrag och kurser. En av respondenterna brukar åka på retreat. Dessa retreater kan vara i såväl kristen som nyandlig regi. Människor känner sig tomma idag i brist på ett sådant större sammanhang som till exempel den nya andligheten erbjuder, menar en intervjuperson. Detta är tankar som andra kan uppleva som utmanande och rentav obehagliga, ungefär som att de inte gillar att ”åka berg-och-dal-bana”. Apropå något som nyligen stått att läsa om i tidningen, att många nya svenskar vill bli jordfästa i sitt gamla hemland när de dör, säger en av intervjupersonerna att dessa personer känner sig tomma och att det är därför de behöver tillhöra någonting.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Ensamhet och gemenskap

Filed under 14-Horisontella realiteter

Närhet

Någon som individen av en eller annan orsak blir intresserad av eller känner stor sympati för kan vara ett återseende från en tidigare inkarnation. Flera berättelser handlar om blickens betydelse. Personer som återser varandra från ett annat liv kommer eventuellt inte att kunna känna igen varandra på utseendet, medan ögonen är desamma. Den som går i så kallad regressionsterapi kan uppmanas, när hon eller han under en session återvänder till ett tidigare liv och där träffar på någon: Möt inte blicken. Att mötas öga mot öga kan ge en stark visshet om att det inte är första gången du träffat den personen:

Det är skillnad när du tittar i levande livet i ögonen, än när du tittar på foto va. Jag hade ju sett honom på foto. Och jag bara sa… Du, Sune, alltså jag tycker jag känner… För han är inne på det här också… Det känns som att vi har känt varandra förut, sa jag. Ja, sa han. Så bara… ja /skratt/ Skitkul. Och sen var det bara så.

I materialet förkommer många berättelser om absoluta igenkännanden. Denna reservationslösa öppenhet är också något som idealiseras. Hur går det att förstå detta psykologiskt? Kanske som en svårighet att uthärda ovisshet och att en lösning då erbjuder sig att helt enkelt hoppa över inledningsskedet. Istället för att behöva lära känna den andre först så uppfattas den andre som ett återseende från en tidigare existens. Detta liknar vad Farias och Lalljee (2006, refererat i Farias & Granqvist, 2007, s. 126) påvisat i sitt experiment där testpersonen hade att ta ställning till en påhittad historia, om en person denne träffat till exempel i affären som kändes mycket bekant, och vad detta då kunde bero på. Kanske att detta kan liknas vid ett symbiotiskt hopp.

Förmodligen är det möjligt att exempelvis utifrån anknytningsteori få idéer om vad en sådan reservationslös öppenhet har sin grund i, men eventuellt går detta även att förstå utifrån själva det nyandliga tankesystemet. Att världsåskådningen faktiskt sanktionerar detta slags tolkningar och på så vis erbjuder stigar att ta sig fram till den andre som är mindre mödosamma. Vad gäller ögonens betydelse går det att associera till ”moderns blick”, det vill säga en erfarenhet med rötterna långt tillbaka i individens liv.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Närhet

Filed under 14-Horisontella realiteter

Tvillingsjälar och liknande

En ”tvillingsjäl” eller ”bästis” är en person som individen träffar gång på gång över långa tidsrymder, kanske i all evighet. Dessa relationer kännetecknas av en stark intensitet och en känsla av samhörighet, även om de inte alltid är friktionsfria. ”Den mörka sidan blir så mörk med tvillingsjälen, och den ljusa sidan blir så ljus.” När de är behagliga kan de beskrivas som en ”komma-hem-kärlek”. Så kallat medberoende kan förklaras på detta vis, nämligen att det är någon som personen är nära förbunden med sedan flera liv tillbaka. John Lennon och Yoko Ono är ett exempel på denna typ av relation.

Men sen är det svårt med sån tvillingsjäl-relation, så man säga, det är svårt. Alltså man är… Om det är svårt nog med en vanlig relation. Men tänk om man har mönster från trettio liv tillsammans, vad mycket mönster

En platonisk, aldrig förverkligad kärleksrelation på distans med någon kan också ha denna grund. Personerna känner till varandra, men omständigheterna gör att de inte kan vara tillsammans i detta livet. Dock finns det en stark samhörighetskänsla. De gånger du inte är inkarnerad samtidigt som denna person som du står särskilt nära, kan den andre fungera som skyddsängel eller ni kan stå i telepatisk kontakt på något vis. Denna slags relation påverkar vardagen, men kan vara svår att kommunicera om eller få förståelse från andra för. En respondent som hade en besvärlig uppväxt säger att hon kännner sig lyckligt lottad att hon redan i unga år varit öppen för annorlunda relationer. Som barn hade hade hon lekkamrater som ingen annan kunde se: ”Det vart ju dom här små människorna då. I skogen eller i trädgården.”

Det är möjligt att på telepatisk väg berikas av när någon annan gör framsteg i sin personliga eller andliga utveckling. En av respondenterna beskriver hur hon en dag känt en stor lättnad eller befrielse. När hon en tid senare talade med sin mor förstod hon att denna upplevelse varit relaterad till något modern gått igenom vid samma tidpunkt. En sådan telepatisk påverkan kan också vara plågsam. Att en närstående mår dåligt eller på något vis är i obalans kan uppfattas och påverka även på avstånd. Det vi tänker och känner stannar inte på insidan utan kommer att få en effekt på världen utanför. Detta medför ett stort ansvar:

Alla tankar man tänker, alla ord man säger och alla handlingar man gör, ALLT det är energi som liksom rör sig runt i världsalltet. Och väldigt mycket negativa tankar och onda tankar, precis som onda handlingar, dom GÖR skada.

Med föreställningen om att allt och alla är förbundna och att även individens tankar och stämningar får en påverkan på omgivningen, också på distans, så uppstår frågan vad som händer med individens inre rum (Jemstedt, 1993). Är en privat eller hemlig sfär över huvud taget möjlig? Vilka konsekvenser kan detta annars tänkas ha för synen på identitet, relationer, närhet och distans? Main (1991; refererat i Farias & Granqvist, 2007) skriver att forskning på 6-åringar med ambivalent anknytning visat att dessa haft svårt att förstå ”privacy of thought” vilket kan kopplas till att den nyandliga världsbilden för dessa individer i vuxen ålder eventuellt då kan kännas välbekant.

Även här går det dock att spekulera kring en alternativ orsak som snarare har att göra med en påverkan av eller en tillvänjning till själva tankesystemet. En värld med gränser är sannolikt mer mödosam att leva i än en gränslös värld, vilket eventuellt räcker som orsak för att den nyandliga världsåskådningen ska uppfattas som ett lockande alternativ.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Tvillingsjälar och liknande

Filed under 14-Horisontella realiteter

Fred, kärlek och tolerans

Intervjupersonerna är inte intresserade av att försöka tvinga på andra sina tankar. De eftersträvar istället att med sina idéer och handlingar kunna bidra till en fredligare och mer human värld. Denna mer återhållsamma inställning ställs i kontrast till hur de religiösa brukat försöka vinna anhängare med korståg och krav om omvändelse. Intervjupersonerna delar en övertygelse om att människor, när de är mogna för detta, själva kommer att vilja skaffa sig denna kunskap. Den nya andligheten erbjuder visserligen svar på de stora frågorna, men det är inget som går att övertyga människor om i förtid. Toleransen för andra uppfattningar är central och det ska stå människor fritt att tro vad de vill. Det ideala sättet att vara anges med hänvisning till kristendomens gyllene regel, det vill säga att du bör behandla andra som du själv önskar bli behandlad. Att ha en pacifistisk inställning är naturligt. Framsteg och förändring ska inte uppnås via agitation eller revolution: ”Det är bättre att vara för fred än emot krig.” Det kan dock finnas tillfällen när du behöver stå upp för dig själv och agera på ett mer bestämt vis. Det kan då handla om att avsluta en kärleksrelation som inte längre upplevs som givande eller att helt enkelt kräva att få ett bättre rum på hotell.

Många gånger i intervjuerna refereras det till kärleken. Detta är ett stort och centralt begrepp för intervjupersonerna. I gruppen finns såväl de som lever i parrelation som de som är singlar. Oftast syftar dock ordet på en djup och ren sympati för människor och djur generellt, inte på samhörighet med en viss grupp eller gemenskapen med en partner. Om något kan sägas vara målet med utvecklingen så är det att få en medkänsla med allt levande. Kärleksförmågan byggs upp under många liv och via erfarenheter av olika slag. Flera respondenter vittnar om hur de kan leva sig in i situationer, och känna medkänsla med personer som upplever något svårt, fastän respondenterna själva bevisligen inte varit i närheten av att uppleva något liknande i detta livet. Detta ses som en bekräftelse på att individen har med sig ett sådant erfarenhetsmaterial från tidigare liv hon levt.

Intervjupersonerna har ett respektfullt förhållande till djuren. Djuren ses i vissa avseenden såsom jämbördiga med människan. ”Människans storhet är inte så stor”, säger en respondent. En av intervjupersonerna berättar att hon vid ett tillfälle konsulterat en djurkommunikatör för att få veta varför hennes hund var så ängslig. Kommunikatören hade då varit själv med hunden en stund och kunde sedan återge hur denna uppfattade livet. I framtiden kommer alla människor att äta vegetariskt. ”Så att vi kommer inte att komma i mål förrän alla har blivit vegetarianer också. För så länge vi dödar våra kompisar så… Så länge det finns slakthus kommer det finnas krig”, säger en respondent: ”Vi odlar djur”.

I dagligt tal heter det att kärlek och hat ligger nära varandra, men intrycket av materialet är att det inte är något som respondenterna skulle hålla med om. Detta ger en vink om den speciella definition av ordet ”kärlek” som omfattas. Ambitionen att kunna hysa en sympati för allt och alla är förvisso berömvärd, men torde gå att problematisera utifrån en psykologisk synvinkel. Freud (1929/2008) –  och då kan vi förmoda att den sympati denne hade i tankarna trots allt var begränsad till medmänniskorna – beskriver en sådan ambition som inflation:

Budet ”Älska din nästa såsom dig själv” är det starkaste avvärjandet av den mänskliga aggressionen och ett utmärkt exempel på det kulturella överjagets opsykologiska förfarande. Budet är omöjligt att efterkomma; en så storartad kärleksinflation kan endast nedsätta kärlekens värde, inte undanröja nöden (Freud, 1929/2008, s. 469).

Temat vegetarianism och djurrätt förtjänar extra uppmärksamhet. Mot bakgrund av de många rapporter om djurproduktionens avigsidor som förekommer i media är respondenternas uppfattning förståelig. Ur ett psykologiskt perspektiv går det dock att problematisera de mest radikala djuretiska resonemangen. Att djuren skulle vara ”lika mycket värda som människor” kan förstås också som en överidentifikation vars grund skulle kunna vara den egna upplevda hjälplösheten (Freud, 1927/2008, s. 390) vilken projiceras ut på de värnlösa djuren och då kanske till priset av en befäst eller ökad alienation i förhållande till omvärlden eller den egna arten.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Fred, kärlek och tolerans

Filed under 14-Horisontella realiteter

Världsriket

Livet på jorden har genomgått olika faser. Sedan industrialismens inträde har utvecklingen accelererat och detta fortskrider. Det kan beskrivas som att energinivån ska höjas och tiden kommer att börja att gå fortare. Tendenser som ska övervinnas är sådant som ägandebegär, självhävdelse, egoism och nationalism. Världen kommer att bli ett paradis i en inte alltför avlägsen framtid. Då delar alla människor samma syn på livet, det finns inga krig och inte heller några problem med energiförsörjningen. En kritisk gräns har redan passerats och det finns inte längre någon anledning till oro. Ett växande intresse för nyandliga tankar tyder på att det går i rätt riktning: ”Ja vi blir mer och mer mänskliga, och det blir mer och mer kärlek som faktiskt kommer fram. Och vi funderar mer på livet. Det är ju jättemycket sån här new age, och allt vad det nu är, många som är intresserade av såna här saker.” Mänsklighetens historia ses i en etisk eller moralisk kontext. De gängse religionerna har hitintills spelat en avgörande roll för detta:

För tusentals år sen så var vi ju barbarer. Vi mördade varandra, och det var liksom… Ja vad hade vi? Vi hade vikingar och ja det var ju rått liksom, och hämnades gjorde man på släkter och dödade hej vilt. Det var ju riktigt barbariskt. Och då kom ju då Gamla testamentet. Och sen så började ju människor faktiskt att skärpa till sig och bli lite humanare. Och då kom det Nya testamentet, för då var man öppen för lite mer kärlek och såna här saker.

Människorna i Norden är föregångare. Att de nordiska länderna inte är direkt inblandade i krig är ett tecken på detta. I detta hörn av världen finns överlag en större human förmåga eller mognad. Denna mognad yttrar sig till exempel som att vi tycker att det är svårt att slakta djur, något som människor från vissa andra kulturer kan göra utan att reflektera närmare över detta. Även ett intresse för sport tyder på att den krigiska mentaliteten har börjat mattas av i vår del av världen.

Visionen om en paradisisk framtid lever alltjämt. En uppdriven individualism eller rentav elitism konkurrerar dock med detta mål och det tycks inte riktigt finnas någon strategi för hur mänskligheten tillsammans ska lyckas ta sig fram dit. ”Man tillhör en spjutspets i samhället, en grupp människor med högre kunskap, större insikt, som har kommit längre i sin andliga utveckling” (Hammer, 2004, s. 333). Inte så mycket i intervjuerna handlar om hur individen ska kunna bidra till att förverkliga detta framtida mål, genom att jobba politiskt, organisera sig eller liknande. Utöver ett generellt underkännande av etablissemanget och en hiearkisk syn på nationer och folk så saknas i stort sett en strukturell analys. Byggandet av det nya världsriket verkar inte handla om planering eller samarbete i första hand, utan mer om hur alla var för sig behöver komplettera sin karma och så möts man längre fram. Det är samhörighet som en vision, men inte så mycket i praktiken. Detta torde vara vad Farias et al. (2005) sammanfattat som  ”holistisk individualism”.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Världsriket

Filed under 14-Horisontella realiteter