Category Archives: 16-Deklinativa realiteter

vi. Deklinativa realiteter

Denna domän handlar om åldrande eller avtagande. Hur hantera livets gång, ens eget och närståendes tilldelade mått av tid, kraft, ungdom och hälsa och förändringar på grund av sådant. En fråga vi kan ställa till materialet är: Vad säger intervjupersonerna som kan hjälpa oss att förstå hur de förhåller sig till de deklinativa realiteterna?

Teman och reflektioner som bedömts anknyta till denna domän har inordnats under följande rubriker: Ålder; Reinkarnation; Ondska, samt En optimistisk livssyn.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för vi. Deklinativa realiteter

Filed under 16-Deklinativa realiteter

Ålder

Åldrande är något som förknippas med själens tillväxt och förkovran. Det finns äldre och yngre själar och att vara äldre i det avseendet är odelat positivt. Ett barn kan andligt sett vara mer avancerat än såväl sina föräldrar som sina äldre släktingar: ”en gammal själ”. Djupast sett har ingen någon ålder, förutom denna andliga ålder.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Ålder

Filed under 16-Deklinativa realiteter

Reinkarnation

Reinkarnation handlar om att människan kommer tillbaka till den fysiska världen gång på gång. Denna tanke är känd bland annat från hinduismen. Till skillnad mot vissa andra modeller för återfödelse så är den nyandliga reinkarnationsläran progressiv och garanterar individen oavbruten utveckling. Denna lära uppfattas som mer sofistikerad eller konsekvent jämförd med andra varianter vilka beskrivs som ”hoppteorier”. Människan har en gång varit djur, men det är inte möjligt för henne att nu återfödas i en djurkropp: ”Nej, det finns ju dom buddhistiska, och i synnerhet de hinduistiska, de inkarnerar lite hur som helst. Du blir en myra eller ett grässtrå eller ett träd eller vad fan som helst.”

Individen återföds i en ny mänsklig kropp och kommer då att ha med sig alla de egenskaper och talanger som hon uppnått i sina föregående liv. Det nya livet kommer att färgas av det gamla. Hur lång tid som går mellan inkarnationerna har respondenterna olika bud på, från några få till flera hundra år. Likaså om individen växlar kön mellan liven, behåller samma kön eller om detta kan variera. Kanske att individen återföds i annan kultur eller i ett annat land. De bestämmande faktorerna bakom sådant är vilken nivå av humanitet eller förfining som individen hunnit uppnå i sitt tidigare liv, vad hon har kvar att lära, samt vilken omgivning eller vilket öde som bäst kan tillgodose detta. Individen ska under loppet av många inkarnationer hinna skaffa sig ett komplett erfarenhetsmaterial. Detta kan liknas vid ”en tårta” som på sikt behöver ätas upp. Inför en ny inkarnation kan individen besluta sig för en viss bit, för att sedan ha just denna erfarenhetsmängd avklarad.

Nyandligheten står inte i motsättning till den gängse evolutionsläran. Denna stämmer i princip. Vad som undgår forskarna är att det är samma individer som föds gång på gång, som gör erfarenheter och utvecklas. Inte bara individen utvecklas, men mänskligheten som helhet gör det. Ja, faktiskt allt liv, även växterna, kommer att utvecklas och så småningom bli fullkomliga människor.

Hammer (1998) skriver att ”[v]år tids reinkarnationstro är en utpräglad produkt av det moderna: optimistisk, individualistisk, trendkänslig och formulerad i ett språk som passar som hand i handske i en värld präglad av vetenskap och rationalitet” (s. 53). Såväl reinkarnationstanken som karmaläran lyftes ut ur en helhet. Nyandligheten behöll de mer kamerala delarna, tycks det, medan den suggestiva gudaläran och den kollektiva gemenskapen troende emellan som förmodligen i någon utsträckning kunnat dämpa det deterministiska trycket lämnades därhän. Tidigare hade individen kunnat leva ett mer alldagligt liv, i relation till den rika mytologin och reinkarnationen sågs då mest som ett nödvändigt ont. Så snart som möjligt önskade den troende att få bli befriad från detta hjul av återfödelse och död och förenas med och leva i gudarnas närhet. Intervjupersonerna i studien beskriver reinkarnation, karma och den gudomliga inblandningen snarast som exekutiva principer, medan det nu är individen själv som är agenten i de storslagna berättelserna.

Tanken om ständig progression kanske kan användas också som ett värn mot hopplöshetskänslor och sorg över att inte ha lyckats uppnå det man önskat i det här livet. Att de nyandliga ser sig som föregångare måhända kan bidra till en känslan av seger och lätthet, trots allt.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Reinkarnation

Filed under 16-Deklinativa realiteter

Ondska

Elakhet och grymhet har sin grund i en brist på erfarenhet eller kunskap. Detta är stadier som alla individer behöver att ha gått igenom. De fullkomliga personerna har detta bakom sig: ”Ja då ska man ha varit från mördare, eller vad man nu vill, till nånting… till att ha gjort nånting bra. Att ha varit med om alltihopa, och det tar ju många inkarnationer.”

Arlebrand (1992) skriver: ”Eftersom ockultismen uppfattar allt i den fysiska verkligheten som manifestationer av det gudomliga, blir det ondas existens ett problem att förklara” (s. 197). Författaren anger några olika förklaringsmodeller inom den alternativa andligheten: Ondskan kan ses som en illusion, som en energi som befinner sig på fel plats, som en obalans mellan kosmiska principer, eller helt enkelt som ”det obehagligt goda”.

Med stigande ålder kan det förväntas att trycket av och medvetenheten om realiteterna ökar. I materialet förekommer en del beskrivningar som ger intryck att vara konspirationsteorier, exempelvis att myndigheterna mörkar om att vi besöks av utomjordingar, eller att olika länders säkerhetstjänster samarbetar om att återfinna den reinkarnerade Adolf Hitler. Även mer moderat kritik av eller misstro emot etablissemanget kan ha drag av konspirationsteori. Detta förefaller att motsäga andra delar av världskådningen som betonar att det är individen själv som skapar sitt öde och att ingen annan egentligen har inflytande över detta. Eventuellt att konspirationsteorier och liknande kan ses som projektiva fenomen som blir ett sätt att hantera ett sådant förhöjt inre tryck. Muertos (2012, 28 januari) skriver om några av nyandlighetens frontfigurer, vilka nu har kommit upp i medelåldern:

I suspect that what’s going on is that New Age, now entering its third generation, has developed a theodicy. Now, this is a theological term, but it essentially means an explanation of the existence of evil – why bad things happen to good people. For some of those in the New Age milieu – Foster Gamble, David Icke, Whitley Strieber, Duncan Rhodes and others, all incidentally in middle age and with a long term involvement in the New Age milieu – an explanation is needed as to why, if we’ve entered the Age of Aquarius, is the world less peaceful, equal and progressive than ever? Conspiracy theories offer such a theodicy – the New Age hasn’t happened because evil people prevented it from happening (Muertos, 2012, 28 januari).

Vitz (1977) är inne på liknande tankegångar utifrån de löften om mental suveränitet som kom bland annat med den humanistiska psykologin:

Second, as people aged, they realized that many of the things thought necessary for self-actualization would not be attainable in their lives. Besides interpersonal disasters, there were career failures, serious health problems, and many other disappointments. The discrepancy between the promised “high” of the Maslovian self-actualization or Jungian individuation and the reality of their lives created a vast disappointment and “credibility gap.” The belief that psychology could make you happy, that it was the answer, began to fade (Vitz, 1977, Kindle location 2231).

 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Ondska

Filed under 16-Deklinativa realiteter

En optimistisk livssyn

Respondenterna är eniga om att denna världsåskådning är en mycket positiv sådan. ”Ett oreserverat positivt perspektiv”, säger en av intervjupersonerna. En av respondenterna berättar hur han tog sig ur en svår livskris på egen hand. Det första steget var att verkligen gå till botten med vem han var och att orka med att se sina mörka sidor. Därefter kunde han med hjälp av tankarna om reinkarnation och karma orientera sig på nytt. Dessa två grundtankar utgör tillsammans en enhet med stor förklaringskraft och logik, menar respondenten. Det är den ”nyckel” som gör att det faktiskt går att besvara de stora frågorna om tillvaron, lidandets natur och mening och varför ödet gestaltar sig som det gör. Intervjupersonerna berättar om hur de blivit av med ångest och stresskänslor som tidigare brukat plågat dem. Även bekymmer med privatekonomin har försvunnit, då det går att ha en tillit till att allt ordnar sig i slutänden. Genom att fokusera sina tankar är det också möjligt att på mental väg attrahera eller dra till sig det man önskar få. Detta benämns som ”Law of Attraction”, eller ”tilldragningslagen” på svenska, respektive ”The Secret” och är populärt idag.

Någon berättar om hur hon numera känner sig modigare, mer stabil och trygg i sig själv, vågar utmana livet och gå nya vägar och till exempel att lämna en destruktiv eller stagnerad kärleksrelation när det behövs. En av respondenterna vänder sig emot att så många unga människor idag får diagnosen utbrändhet. Dessa kan sedan behöva gå många år i terapi. En intervjuperson som själv varit i en liknande situation säger att det var genom att inse hur en vändpunkt måste komma ur hennes egen styrka som hon lyckades förbättra sitt mående. Att hon själv gick i land med detta utan att anlita en terapeut medförde att denna känsla av kunna klara av problem på egen hand blivit stark.

Även om de nyandliga tankarna förklarar att allt händer med ett syfte och att det djupast sett inte finns någon anledning att uppröras, så är detta inte alltid lätt att leva upp till, eller ens något att eftersträva, menar en av respondenterna:

Jag tänker ju att, det är ju inte så att jag förlikar mig med svåra upplevelser för det här. Jag förlikar mig ju inte med att det fanns koncentrationsläger, jag förlikar mig inte med att när jag haft nära anhöriga som har dött i cancer till exempel. Det är ingenting som jag förlikar mig med, och tänker att det ordnar sig, för det var si och så. Utan jag tycker ju att det var helt fruktansvärt.

Även om de gynnsamma effekter respondenterna berättar om inte ska förminskas, så kan det dock vara svårt att förstå varpå uppfattningen om den nya andligheten som optimistisk eller positiv egentligen grundas. Möjligen är det så att det nyandliga tankesystemet kan locka till ett något maniskt förhållningssätt utifrån vilket det blir motiverat att beskriva tillvaron på det viset. Dock förefaller respondenterna ha lite olika motståndskraft emot detta. Om en särskild grupp av försvarsmekanismer, som är ägnade att skydda oss från hotande uppgivenhet eller depression, skriver Winnicott (1993):

Det är just när vi använder det maniska försvaret som det är minst sannolikt att vi upplever att vi försvarar oss mot depression. Vid sådana tillfällen är det mer sannolikt att vi känner oss upprymda, lyckliga, verksamma, ivriga, skämtsamma, allvetande, ”fulla av liv”. Samtidigt är vi mindre intresserade än vanligt av allvarliga saker och av det fruktansvärda i hat, destruktion och dödande (Winnicott, 1993, s.197).

 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för En optimistisk livssyn

Filed under 16-Deklinativa realiteter