Category Archives: 1-Examensarbete

Översikt

Syftet med studien var att förstå mer om hur individer med en nyandlig världsåskådning ser på sig sig själva, andra och livet.

Werbart (2000) skriver att vi människor är ”irretrievably doomed to live as separate ’in-dividuals’, dependent on each other, divided into two sexes and several generations, vulnerable and mortal…” (s. 37). På annan plats skriver samme författare att vi har att ”acceptera människans existentiella villkor: vår avskildhet som separata individer, vår uppdelning i två kön och omöjlighet att vara båda, uppdelningen i föräldra- och barngenerationerna, vårt åldrande och vår dödlighet” (Werbart, 1996, s. 14). Utifrån dessa två citat har sju realitetsdomäner skapats vilka kommer att användas som ett raster. Under dessa rubriker kommer intervjusvar och reflektioner att samlas som bedöms ha relevans för respektive domän. Funderingar utifrån intervjuerna blandas med tankar kring tidigare gjord forskning.

Domänerna benämns enligt följande: allokativa, konstitutionella, vertikala, horisontella, kapacitativa, deklinativa, respektive terminala realiteter. Beteckningarna får en utförligare definition i anslutning till respektive avsnitt.

 

i. Allokativa realiteter
Denna domän behandlar individens plats i världen i en grundläggande mening. Sådant som är fundamentalt, givet och lika för alla. Den berör hur vi uppfattar att vara födda och att vara individer. Att ingen kan förväntas hysa samma intresse för våra företag och idéer som vi själva. Ansvaret för det egna livet, att själv behöva sätta sin kurs och stå för sina val. Att förmågan att ta detta ansvar kan vara stukad av olika skäl, men ändå aldrig kan överföras på någon annan. En fråga vi kan ställa till materialet är: Vad säger intervjupersonerna som kan hjälpa oss att förstå hur de förhåller sig till de allokativa realiteterna?

Teman och reflektioner som bedömts anknyta till denna domän har inordnats under följande rubriker: Universum, samt En förtrollad värld.

 

ii. Konstitutionella realiteter

Denna domän handlar om individens tilldelade roll i naturen. Att från födseln vara begränsad eller nischad i en eller annan mening. Inte i förhållande till samhälleliga strukturer som generation, klass, könsroller, etcetera, utan mer konstitutionellt. Där det ena inte är bättre än det andra, bara annorlunda. Vi har inte vingar och kan flyga, som fåglarna, till exempel. Könet är kanske det mest fundamentala, att vi på grund av om vi föds som man eller kvinna kommer att vara avskurna från vissa erfarenheter och upplevelser. Dock kan detta även förstås mer generellt: Vi kan inte vara ”allt”. En fråga som går att ställa till materialet är: Vad säger intervjupersonerna som kan hjälpa oss att förstå hur de förhåller sig till de konstitutionella realiteterna?

Teman och reflektioner som bedömts anknyta till denna domän har inordnats dels under Kvinnor och män, dels under Växla kön, samt androgynitet.

 

iii. Vertikala realiteter
Denna domän handlar om hierarkier, under- och överordning. Vertikalt beroende såväl som ansvar. I det ena fallet beroendet av de som har erfarenheter, kunskaper och befogenheter som individen själv inte har men stundtals behöver förhålla sig till eller få tillgång till: Myndigheter, skola, föräldrar. Gud? I det andra fallet ansvaret för de yngre, den kommande generationen eller dem som individen står i en ansvarig eller priviligierad ställning i förhållande till. Detta är roller som kan skifta, över tid och i olika sammanhang. En fråga vi kan ställa till materialet är: Vad säger intervjupersonerna som kan hjälpa oss att förstå hur de förhåller sig till de vertikala realiteterna?

Teman och reflektioner som bedömts anknyta till denna domän har inordnats under följande rubriker: Föräldrar och anhöriga; Att själv bli förälder; Etablissemanget; Ett nytt paradigm; Tro och vetande; De upplysta, samt Gud.

 

iv. Horisontella realiteter
Denna domän behandlar mellanmänskliga beroenden och band, såväl till kärlekspartners, syskon och vänner, bekanta och kollegor, som till grannar och folk i allmänhet. Skyldigheter och rättigheter i en vågrät dimension. Att förhandla och att dela med sig, liksom att kunna begära det man behöver. Ömsesidiga förväntningar. Att dra sitt strå till stacken. En fråga vi kan ställa till materialet är: Vad säger intervjupersonerna som kan hjälpa oss att förstå hur de förhåller sig till de horisontella realiteterna?

Teman och reflektioner som bedömts anknyta till denna domän har inordnats under följande rubriker: Ensamhet och gemenskap; Närhet; Tvillingsjälar och liknande; Fred, kärlek och tolerans, samt Världsriket.

 

v. Kapacitativa realiteter
Denna domän handlar om hur personen hanterar sina relativa styrkor och förmågor, såväl som sina begränsningar, sin otillräcklighet och sin svaghet. Detta som kan vara såväl något medfött som förvärvat. Att inte vara lika priviligerad, smart eller stark som vissa, men dock kanske mer än andra. En fråga vi kan ställa till materialet är: Vad säger intervjupersonerna som kan hjälpa oss att förstå hur de förhåller sig till de kapacitativa realiteterna?

Teman och reflektioner som bedömts anknyta till denna domän har inordnats under följande rubriker: Livet är en skola, samt Mående och hälsa.

 

vi. Deklinativa realiteter
Denna domän handlar om åldrande eller avtagande. Hur hantera livets gång, ens eget och närståendes tilldelade mått av tid, kraft, ungdom och hälsa och förändringar på grund av sådant. En fråga vi kan ställa till materialet är: Vad säger intervjupersonerna som kan hjälpa oss att förstå hur de förhåller sig till de deklinativa realiteterna?

Teman och reflektioner som bedömts anknyta till denna domän har inordnats under följande rubriker: Ålder; Reinkarnation; Ondska, samt En optimistisk livssyn.

 

vii. Terminala realiteter
Denna domän handlar om det definitiva slutet eller ultimata ”nejet”. Den berör döden, den slutliga kränkningen av individens omnipotens, men inte enbart, utan även projekt, relationer, förhoppningar som nått vägs ände, vare sig resultatet blev det önskade eller inte. En fråga vi kan ställa till materialet är: Vad säger intervjupersonerna som kan hjälpa oss att förstå hur de förhåller sig till de terminala realiteterna?

Teman och reflektioner som bedömts anknyta till denna domän har inordnats under följande rubriker: Separationer, samt Döden.

 

I den avslutande diskussioner föreslås tre slags sätt att omfatta den nyandiga världsåskådningen:

Typer av andligt engagemang

 

I samma avsnitt föreslås också några variabler som kan vara värda att beakta för att skilja olika andliga världsåskådningar åt:

Typer av andliga världsåskådningar
Länk till uppsats

New age, nyandlighet, esoterism, västerländsk esoterik, religion, andlighet, mental hälsa, mental ohälsa, psykisk hälsa, psykisk ohälsa, psykopatologi, healing, terapi, psykoterapi, psykodynamisk terapi, pdt, psykoanalys, psykologi, psykodynamisk teori, religionspsykologi, existentiell psykologi, existentiell terapi, transpersonell psykologi, transpersonell terapi, Sigmund Freud, Carl Gustav Jung, Helena Blavatsky, Martinus, Rudolf Steiner, kristendom, kyrkan, teosofi, Martinus kosmologi, antroposofi, rosenkorsorden.

Kommentarer inaktiverade för Översikt

Filed under 00-Översikt

Uppsats

Examensarbete från Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen, 2015:

NY ANDLIGHET, MEN GAMLA UTMANINGAR1

Samtidigt med att intresset för traditionell religion mattats av i västvärlden har det skett en tillväxt av en holistisk, individualistisk och framstegsoptimistisk andlighet, så kallad nyandlighet eller new age. Psykologisk forskning har visat att anhängare av denna andlighet på gruppnivå har en profil som eventuellt korrelerar med ohälsa. Syftet med denna studie var att undersöka hur anhängarna förhöll sig till människans existentiella villkor, så som dessa kan formuleras utifrån psykoanalysen. Intervjuer med elva anhängare genomfördes under hösten 2009. Analysen visade att informanterna i hög grad underkände dessa villkor eller begränsningar vilket kan tolkas i samma riktning som tidigare forskningsresultat. Vid sidan av en möjlig individuell disposition föreslås en påverkan som utgår från själva tankesystemet vara en inte obetydlig faktor i dessa resultat. Modeller för hur differentiera mellan dels typ av engagemang, dels olika slags andligheter, skissas.

1 Ett stort tack till min handledare Björn Edlund och till de elva respondenter som gjorde undersökningen möjlig genom sitt generösa deltagande.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Uppsats

Filed under 01-Uppsats

Intro

Flera oberoende undersökningar på senare år har kunnat visa att svensken hyser en mängd föreställningar om tillvaron som vetenskapen inte kan belägga. Acceptansen eller intresset för sådant som reinkarnation, varsel, astrologi, telepati och kommunikation med avlidna anhöriga är stor (Boström, 2008, 16 juli; Centrum för Samtidsanalys, 2009, februari; Sjödin, 2002). Resultaten är likartade i andra västländer, som USA (Harris Interactive, 2013, december) och Storbritannien (Ipsos MORI, 2012).

­­­­­Medan flera av de föreställningar och fenomenen som adresseras i dessa undersökningar överlappar med vad som brukar kallas vidskepelse och torde ha kunnat samexistera med den länge dominerande religionen så är till exempel reinkarnation en jämförelsevis exotisk föreställning i en kristen kulturkrets. I de undersökningar som nämns ovan får tanken att individen ska återfödas i en ny fysisk kropp stöd av cirka var fjärde tillfrågad. Hammer (2004) skriver att ”[p]å bara fyrtio år har reinkarnation gått från att vara en uppfattning spridd bland medlemmarna i några teosofiska och ockultistiska kretsar till att bli en av vår tids mest allmänt omfattade religiösa föreställningar” (s. 203).
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Intro

Filed under 02-Introduktion

New age och nyandlighet

Det är förmodligen möjligt att bejaka påståendena i dessa undersökningar med olika grad av allvar, övertygelse eller infärgning. För några utgör sådana tankar delar av en mer eller mindre sammanhängande livsfilosofi, som de identifierar sig med och är beredda att argumentera för, medan de för andra inte har samma centrala betydelse. Geels och Wikström (2006) föreslår en uppdelning i kunder, sökare och kärntrupp, där de senare i högre grad omfattar vissa föreställningar som en genomtänkt världsåskådning. När reinkarnationstanken och liknande är delar av ett sammanhängande tankesystem tangerar det vad som brukar kallas new age och delar av den så kallade nyandligheten (Frisk, 1998). Hur detta område bör avgränsas eller benämnas råder det delade meningar om. Frisk (2007b) föreslår att forskarna börjar om från grunden och med statistiska medel kommer fram till lämpliga kategorier.

I föreliggande studie används ”nyandlighet”, ”den nya andligheten”, ”new age”, med flera benämningar, synonymt. Vad som avses är en i stort sett oorganiserad andlighet med en individualistisk, progressiv syn på reinkarnation och karma, liksom med en föreställning om att människan steg för steg utvecklas mot emotionell och kognitiv fullkomning.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för New age och nyandlighet

Filed under 02-Introduktion

Ett smörgåsbord

En ofta använd metafor för att beskriva new age är att denna skulle vara som ett smörgåsbord från vilket de intresserade plockar ihop sin egen världsåskådning (Granqvist & Hagekull, 2001; Vitz, 1977; Wikström, 1998). Den nya andligheten må vara synkretistisk, det vill säga att denna hämtat influenser från många olika håll, men är den för den skull formlös eller omöjlig att definiera? För att undersöka graden av homogenitet så utvecklade Granqvist och Hagekull (2001) skalan New Age Orientation Scale (NAOS) som innehöll ett tjugotal påståenden om tankar och praktiker som forskarna uppfattade fanns representerade på detta fält, bland annat: ”People live more than one life, so that when they die they will be reborn after some time in another body (reincarnation)”; ”I believe that a person’s deeds are stored in his och her ’karma’”, samt ”Spirituality to me is above all about realizing my true nature or becoming one with cosmos”.

I studien ingick dels gymnasieelever från de högre klasserna, dels ungdomar från olika kristna ungdomsorganisationer och dels personer som rekryterats från platser i Stockholm med verksamhet av new age-karaktär. Svaren behandlades statistiskt med hjälp av faktoranalys vilket gav ett endimensionellt resultat. Om respondenten bejakade ett av påståendena var det troligt att hon eller han höll med också om de övriga.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Ett smörgåsbord

Filed under 02-Introduktion

Psykologisk forskning

Granqvist och Hagekull (2001) kunde visa att det fanns en stor samsyn kring de påståenden de presenterat. Det vill säga en gemensam världsåskådning. Delade anhängarna något mer utöver vissa intressen och en samling föreställningar om hur tillvaron fungerade?

I samma studie (Granqvist & Hagekull, 2001) kombinerades ovanstående enkät med en undersökning som utgick från anknytningsteori. Forskarna ville se om personer som var positiva till new age även utmärkte sig i fråga om så kallade anknytningsmönster. Hypotesen var att testpersonerna skulle uppvisa en högre grad av så kallad ”osäker anknytning”, vilket indikerar att individen upplevt de tidiga, nära relationerna i livet som otrygga. Resultatet av denna del av studien gav också den ett positivt resultat. Personer som fått höga poäng på NAOS-skalan utmärkte sig för ett sådant ”osäkert” anknytningsmönster. Vid jämförelser (Granqvist, Ivarsson, Broberg & Hagekull, 2007) med personer som haft en traditionell religiös tro har dessa snarare uppvisat en ”trygg” anknytning. På gruppnivå tycks det alltså finnas något som förenar nyandligt intresserade även på ett djupare plan. I den senare undersökningen bedömdes de med höga poäng på NAOS ha upplevt mer av sådant som avvisande och rollförvirring (role reversals) under uppväxten än de som fått låga poäng.

Gruppen nyandliga har även undersökts med olika kognitiva test och personlighetstest. Exempelvis har forskarna undersökt sådant som tendens till magiskt tänkande, tunnväggighet och cognitive loseness (Farias, Claridge & Lalljee, 2005). Även här har personer med ett nyandligt intresse uppvisat en gemensam och avvikande profil i jämförelse med kontrollgrupperna (ofta traditionellt religiösa och icke-religiösa). Samtliga dessa variabler handlar på ett eller annat vis om en förhöjd känslighet eller associativ/perceptuell rörlighet. I en undersökning av Farias och Lalljee (2006, refererat i Farias & Granqvist, 2007) ombads testdeltagarna kommentera några historier med alldagliga händelser utifrån frågan: ”Hur skulle du tolka den här situationen?” Berättelserna kunde exempelvis beskriva ett möte med en person som kändes mycket bekant. Istället för att föreslå att det var någon som testpersonen kanske stött på i affären någon dag, eller ens att ”Gud ville att vi skulle mötas”, så förklarade personer med en nyandlig orientering ofta situationer som denna med hjälp av paranormala eller övernaturliga argument: ”Våra själar har förmodligen träffats förut”, eller ”Vi har samma energier som gör att vi känner oss dragna till varandra”. I ett experiment av Farias et al. (2005) fick testpersonerna sitta framför en dataskärm i ett svagt upplyst rum. På skärmen projicerades 100 punkter vilka växlade i hög hastighet på ett slumpvist sätt under tio minuter. Instruktionen löd att motiv skulle komma att varvas med slumpvisa bilder och att testpersonerna skulle säga till när det kom något som gick att känna igen. Nyandligt orienterade såg signifikant fler motiv (exempelvis djurmotiv, dansande människor och änglar) än de andra grupperna. Personer med en traditionell religiös orientering såg inte mer än genomsnittet.

Personer med ett nyandligt intresse förenas således inte enbart av vissa tankar eller relationsmönster men de tycks även dela en kognitiv läggning som gör att de söker meningsfulla kopplingar mellan till synes avlägsna och orelaterade saker och händelser Farias och Granqvist (2007) menar att denna psykologiska tendens också ligger bakom att dessa individer byter grupper och aktiviteter ofta utan att knyta nära band, till skillnad mot personer med en traditionell religiös tro som oftare finner sig till rätta i en församling. I en annan undersökning (Farias & Lalljee, 2005) blev slutsatsen att individer med en nyandlig läggning kännetecknas av något som forskarna valde att kalla ”holistisk individualism”. Detta står för en kombination av två tendenser som annars inte brukar förekomma hos en och samma person, närmare bestämt en individualistisk orientering, som handlar om självförverkligande och att sträva mot sina egna mål, snarare än som del av en grupp, samtidigt som personen uttrycker universalistiska ideal om solidaritet, jämlikhet, att inte vilja konkurrera, utan rentav vilja gå upp i en större enhet. Därtill hade de nyandliga testpersonerna ett säreget sätt att beskriva sig själva. På frågan ”Vem är jag?” angav de synnerligen abstrakta svar. Individer med en kollektivistisk orientering brukar, ombedda att beskriva sig själva, göra detta med omdömen som på ett konkret vis anknyter till deras sociala verklighet (exempelvis ”Jag är dotter” eller ”jag är bagare”), medan de med en mer individualistisk orientering använder jämförelsevis mer abstrakta omdömen om sig själva (till exempel ”Jag är gladlynt). De nyandligt intresserade beskrev sig själva med uttryck som ”jag är en bro”, ”jag är förenad” eller ”jag är en illusion”.

Den nya andligheten skiljer sig från traditionell religion också genom att den ofta saknar en personlig Gud med vilken individen kan ha en relation, samt söka tröst och förståelse hos när det behövs (Granqvist, 2014). Personer med en trygg anknytning övertar i högre grad sina föräldrars religion och de för då över sina goda erfarenheter på gudsbilden. Även om dessa individer väljer en annan religion än föräldrarna så tenderar de att finna en kärleksfull Gud där. Personer som anammar en nyandlig världsåskådning, med en opersonlig eller frånvarande gudom, antas även de påverkas av sina tidigaste erfarenheter. Granqvist (2014) betonar hur Gud används som ett symboliskt anknytningsobjekt av den med säker anknytning på ett vis som ligger djupare än att bara vara en medveten föreställning. I subliminala experiment har det gått att påvisa att dessa individer har tillgång till en ”trygg hamn” inom sig som de automatiskt söker stöd hos i en stressfull situation.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Psykologisk forskning

Filed under 01-Uppsats, 03-Psykologisk forskning

Psykoanalytiska perspektiv

För Sigmund Freud var religionen mer eller mindre entydigt en dålig lösning. Människors religiositet förklarade han som en regression tillbaka till en tid i livet som varit enklare. Genom att en allsmäktig Fader projicerades ut i världsrymden blev livet mer uthärdligt och den troende kunde avhända sig en del av sitt eget ansvar och lindra sin existentiella ångest. Religion var för honom (Freud, 1927/2008) ”en skatt av föreställningar födda ur behovet att göra den mänskliga hjälplösheten uthärdlig, byggd på material av minnen av barndomens hjälplöshet, den egna och människosläktets” (s. 362). Övergivandet av religionen såg Freud som en ”uppfostran till realiteten”:

Förvisso kommer människan då att befinna sig i en svår situation; hon blir tvungen att erkänna hela sin hjälplöshet, sin obetydlighet i världens vimmel, då hon inte längre är skapelsens medelpunkt, inte längre föremål för en välvillig försyns ömma omvårdnad. Hon kommer att befinna sig i samma situation som barnet som lämnat fadershuset, där det var så varmt och behagligt. Men infantilismen är till för att övervinnas, inte sant? Människan kan inte i evighet förbli ett barn, hon måste till slut våga sig ut i det ”fientliga livet” (Freud, 1927/2008, s. 390).

Efter Freud har det kommit psykoanalytiker som varit mer försonligt inställda till religion. Winnicott (1971) talar om barnets mellanområde där inre och yttre verklighet i bästa fall kan mötas och han skriver att denna betydelsefulla sfär då ”bibehålls hela livet igenom i det intensiva  upplevande som hör samman med konst och religion, ett fantasirikt sätt att leva och skapande vetenskapligt arbete” (s. 37). Om den nya andligheten specifikt ur ett psykoanalytiskt eller psykodynamiskt perspektiv finns inte så mycket skrivet. Wikström (1998) skriver att new age och liknande möjligen är den ideala religionen för ett ”borderlinesamhälle”. Faber (1996) lyfter fram och exemplifierar vad han uppfattar som infantila drag i denna nya andlighet och hans analys påminner en hel del om hur Freud karaktäriserade religionen på sin tid.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Psykoanalytiska perspektiv

Filed under 04-Psykoanalytiska perspektiv

Några psykoanalytiska begrepp

Enligt psykoanalysen så laddas det lilla barnet upp av sina föräldrar eller vårdnadshavare och får i lyckligaste fall en behaglig och priviligierad start i livet: ”His Majesty the Baby”, karaktäriserar Freud (1914/2003, s. 92) denna tillvaro. Detta ihop med dess begränsade resurser i många avseenden gör att barnet under en period inte kommer att behöva konfronteras med de bistra realiteterna, utan tillåts befinna sig i ett tillstånd av infantil omnipotens. Dock måste individen, vid någon tidpunkt under sin vandring mot vuxenlivet överge, tona ned eller åtminstone komplettera dessa infantila och i förhållande till hennes verkliga kapacitet och omvärldens förväntningar orealistiska fantasier eller önskningar. Inom psykoanalysen ses en gynnsam lösning av denna konflikt som själva porten till ett balanserat och hälsosamt vuxenliv (Freud 1996b). Denna utmaning har exempelvis Werbart (2000) beskrivit i ett antal punkter vilka kan ses som en sammanfattning av det mänskliga livets predikamenter. Han skriver att vi är ”irretrievably doomed to live as separate ’in-dividuals’, dependent on each other, divided into two sexes and several generations, vulnerable and mortal” (s. 37).

De mentala operationer som kallas försvarsmekanismer fyller en buffertfunktion för individen. Enligt psykoanalytisk teori används dessa för att hålla obehagliga impulser eller insikter borta från medvetandet och skydda mot ångest. Försvarsmekanismerna indelas hierarkiskt från primära/omogna till sekundära/mogna beroende av hur stora inskränkningar eller förvrängningar dessa medför för självbild och omvärldsuppfattning och även utifrån de perioder i utvecklingen när de är naturliga. Omogna försvar gör livet mer uthärdligt genom att individens problem förläggs till andra och annat ”där ute”.

Psykoanalysen talar om regression av olika slag. Gemensamt är att individen då faller tillbaka på en typ av upplevande eller ett sätt att relatera till omgivningen och livets plikter eller villkor som med avseende på individens kronologiska ålder egentligen hör till ett passerat utvecklingsstadium. Inte sällan används ordet med en negativ innebörd, men regression spelar även en naturlig och livsbefrämjande roll i våra liv, till exempel i förälskelse, lek och skapande verksamhet. Det är vidare normalt att regrediera till enklare och mer välbekanta strategier i mycket stressande situationer, inför påfrestningar som individen inte vet hur hon ska hantera eller som kanske överstiger också vad de flesta kan klara av, exempelvis naturkatastrofer, svåra olyckor, fångenskap och hot mot ens överlevnad. Detta kan inkludera att då vilja föreställa sig en högre, omhändertagande instans som vakar över individen. Talesättet att det inte finns några ateister i skyttegravarna (”There’s no atheists in  foxholes”) har ifrågasatts, men kan ändå kan tjäna som en illustration ur folkpsykologin. I normala fall kommer individen så småningom att kunna återgå till sin normala funktionsnivå. Individens normaltillstånd kan sägas vara hur denne klarar av att fungera under påfrestningar från en genomsnittsomgivning. PDM Task Force (2006) beskriver detta som ”a person’s center of psychological gravity” (s. 23).

Vägen till att individen skaffar sig en privat inre värld av ett slag som också ackompanjeras av en någorlunda realistisk uppfattning av och ett deltagande i yttervärlden går via många steg. Jemstedt (1993) beskriver detta som en dialektisk process mellan förening och avskildhet som så småningom etablerar en hälsosam åtskillnad. Tidigare funktionsnivåer kommer att finnas kvar som kraftkällor och möjliga reträttplatser. Vuxenlivet vore en torftigare tid och termen ”vuxen” kanske inte ens adekvat om individen inte också hade tillgång till dessa andra sidor av sig.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Några psykoanalytiska begrepp

Filed under 04-Psykoanalytiska perspektiv

Individuella skillnader

James W. Fowler (Bergstrand, 1990; Fowler, 1981/1995) har utifrån intervjuer med framför allt kristna troende differentierat ut sju typer av religiositet. Dessa följer på varandra som nivåer i ett sorts mognadsförlopp, med viss koppling till individens ålder. För att hitta författare som utifrån något slags psykodynamisk referensram undersökt individuella olikheter inom nyandlighet och new age behöver man förmodligen gå till jungiansk, humanistisk eller rentav transpersonell psykologi. Detta skulle dock hamna utanför ramarna för den här studien att närmare undersöka och försöka redogöra för.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Individuella skillnader

Filed under 04-Psykoanalytiska perspektiv

Faktorer bakom att vissa blir anhängare

Farias och Granqvist (2007) föreslår att biologi och tidiga relationserfarenheter, var för sig eller i kombination, kan förklara varför många söker sig till new age. Den nyandliga världsåskådningen uppvisar helt enkelt vissa karaktäristiska drag som kan kännas välbekanta för den som varit försummad eller okänsligt behandlad under de formativa barndomsåren eller som har en genetisk predisposition för exempelvis magiskt tänkande. Personer med denna bakgrund behöver för den skull inte anamma en sådan världsåskådning, men sannolikheten är större. På grund av att longitudinella studier saknas går det dock inte att utesluta att det inte i själva verket är intresset för de nyandliga tankarna och aktiviteterna som format anhängarna, tillägger författarna.

Utifrån psykoanalysen går det att hypotetisera att vad som kan locka med denna andliga världsåskådning är dess likhet med infantilt tänkande och upplevande (Faber, 1996). Engagemanget ger möjligheten för en regressiv reträtt vilken kan vara såväl malign som benign och drivas på av såväl yttre press som individens egen lockelse. I samtliga fall möjliggör detta en befrielse från vuxenhetens komplexitet eller krav via ett enklare och rentav mer energibesparande sätt att leva, uppleva och relatera. Wikström (1998) lyfter detta till en samhällsnivå och skriver att ett fokus på inre förvandling är något som hör det sena 1900-talet till och att det är en idealisering av ”den enskilda människans ’andliga förmåga’ att påverka sitt öde och romantiseringen av människans inneboende godhet. Ondska, sjukdom och lidande är snarast en förvillelse” (Wikström, 1998, s. 8).
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Faktorer bakom att vissa blir anhängare

Filed under 05-Faktorer bakom att vissa blir anhängare